Som vi har väntat och vi har väntat och vi har väntat. Men IDAG, IKVÄLL så hände det. Candy har börjat löpa. Jag har ju som sagt kontrollerat livmodern på henne och den var normal. Jag har misstänkt att hon har ett tyst löp (ett löp utan att det kommer blod). Jag har misstänkt att hon har livmodersinflammation. Ja, säg det jag inte misstänkt vara orsaken till att hon inte löpte när jag trodde. Det är inte riktigt nyttigt för mig att gå runt och misstänka en massa saker med mina djur. Men nu har det lättat, ikväll lär jag få svårt att somna 
Det är nästan så att jag vill börja packa redan, hahaha. Men det är ju ingen idé att åka än på drygt 9-10 dagar. Så jag kommer väl packa om väskan gång på gång. Främst för att anpassa de jag packar efter vädret. Men också så smart som möjligt. Och jag vet ju redan nu vad jag vill göra iaf en av dagarna när jag är uppe. Jag bara måste åka till Gamla stan med kameran. Jag har varit där en gång tidigare. Och jag blev så kär den gången. Smala gränder och små detaljer på byggnader och andra småsaker som jag föll för. Så denna gången ska jag åka dit och bara gå i min egna takt och fota det som faller mig in. Jag lovar, ni kommer få se ett hav av bilder efter jag kommit hem.
Utöver alla misstankar jag haft, så steg spänningen än mer när Åsa meddelar att de ska åka iväg från och med juldagen och vara borta i 5 dagar. Jaha, tänkte jag. De skulle ju inte förvåna mig och hon börjar löpa och är i höglöp just när de är iväg 
Åsa sa till mig att jag måste meddela fröken Diva att antingen börja löpa nu, så vi hinner innan de åker. Eller så får hon knipa en vecka till. Så det var på det berömda som hon började löpa nu.
Kan ju säga att när jag köpte in Candy, så hade jag en väldigt bra magkänsla med henne. Hon kommer ge mig väldigt mycket. Att bara vara hon ger mig så mycket 
Men hon räddade mina planer att föda upp cavalierer också när hon nedkom med sin första kull för drygt 2 år sedan. Men hon har gjort mig orolig många gånger också. Egentligen borde hon vara en katt. För hon har förbrukat några liv på de snart 5 år som hon levt. Men hon är stark min lilla tjej 
Så även denna gången höll hon mig på sträckbänken med att börja löpa i precis sista stund. Nu ska det bli intressant att se hur hon beter sig. För när hon löpte förra gången så var hon nästan tokig och letade efter hanen
Hon ställde upp sig redan på dag 2, men blev en riktig bitch om en hane kom för nära hahaha.
När det drog ut så på tiden så tänkte jag att jag kanske hinner kontrollera hennes hjärta efter hon är 5 år innan hon ska paras. Men nu kommer jag göra det efter hon är parad. Hon är kontrollerad både när jag hade min kennelträff men även när vi var inne för att kolla hennes livmoder. Det var inga officiella intyg, för de har hon ett som är godkänt till januari. Så att det skulle ändra sig på drygt en vecka är ju inte så troligt.
Och utöver att planera för Candy och hennes resa, så får jag sätta igång och kolla hur läget är för de andra hundarna. De blir ju bara några dagar de behöver passning, för över helgen är ju L-E hemma. Och jag kommer ta tåget upp, så han har tillgång till bilen.
2018-12-10 00:08 | Hundar