Helec's Kennel

Blogginlägg

För o nackdelar

De har väl inte undgått många vad vi varit och gjort idag. Något jag kan säga om de är att jag ska aldrig ringa en vecka innan och boka tid för att ta bort någon hund, tja inte boka tid för att ta bort någon katt heller. Utan framöver ska jag kolla tid när vi bestämt oss att nu är de nog för de djuret.

Detta har varit den värsta veckan i mitt liv, o då har jag en del att jämföra med. Tex när min mamma gick bort, hon låg ett halvår från diagnos till bortgång. ÄNDÅ var detta värre. Jag lär aldrig få en ny mamma o jag lär aldrig få en ny Tyzon, men jag sörjer trots de Tyzon mer??? Märkligt men sant.

Trots att denna veckan varit den längsta o värsta jag upplevt än så länge, så har jag ändå dåligt samvete. Jag har BARA gråtit en gång sedan jag ringde o bokade tiden. Jag har trots våra planer levt som ifall denna dagen inte skulle komma. Jag har åkt på kursen, jag har åkt på aktiviteter, jag har rest runt i landet som inget skulle hända. Men jag lovar, vad som än hänt, vad som än hamnat framför mig, så har jag bara tänkt på Tyzon och de planer vi haft för honom.

När jag kom in till veterinärstationen idag, så fick jag en välbehövlig kram av veterinären. Jag fick kramen före vi sa något ord till varandra. Och innan vi släppte taget om varandra, så sa jag att, jag vet att jag tagit rätt beslut. Men så kom de ändå ord från mig som sa. Jag är ändå osäker. Men så fick jag förklarat lite våra argument och då tyckte veterinären att de var dags för honom att få sista vilan. Jäklar nu kommer tårarna igen..............

DÄREMOT fick jag inte en enda tår i ögat då. Men jag förklarade för veterinären att jag går på starka antidepressiva tabletter, så mina känslor är nedtryckta, men inom mig gråter hela kroppen. Jag var hos min terapeut i veckan och förklarade hur de låg till med min älskade Tyzon. Men även att jag känner skuld för uteblivna tårar. Men som hon sa att de kommer när de kommer. Och tabletterna håller mig självklart i schack.

Så dessa tabletter håller min depression i schack, men samtidigt dämpar de ALLA känslor. Så de har inte varit många tårar i veckan, men nu när han är borta strömmar de bara nerför mina kinder.



Tabletter


Dagen D

Så var vi vid den där dagen som jag fruktat länge. Men får ändå säga att jag känner ju att vi gör rätt. HAN "säger" att vi gör rätt också. Han "pratar" med mig genom sin blick och sitt uppförande. Bara jag säger Tyzon i tanken, så tittar han på mig med bedjande ögon. Ibland har han sorg i blicken o ibland gnista, gnista för att han samtycker och typ att vi inte ska vara ledsna.

-Jag kommer få de bra matte. Jag har kompisar som väntar på mig o jag ska få träffa min "mamma" sahmira (Mim, ursäkte om jag inte stavat rätt, men de har ingen betydelse här tycker jag) och så har jag min kompis Ragge där också.

Som ni kunde läsa häromdagen så besökte jag Markus för att han skulle få chansen att säga farväl till honom. Men de föll sig också att jag åkte till Kungsbacka i förrgår. Då var jag ju bara tvungen att åka till min pappa också, så även han fick ta farväl av Tyzon. Och de var SÅ värdefullt för min pappa, han blev mycket tacksam för att vi åkte in till honom. Och det var ett jobbigt farväl för min pappa, han verkligen ÄLSKAR Tyzon. Han gillar många djur, men Tyzon har alltid varit speciell för pappa, så de var någon tår som rann längs med hans kind.

Igår åkte jag ju till Dalsland för att titta på hanar till Bea. Men så ville jag inte lämna Tyzon kvar hemma. Okej, L-E kom hem tidigare för att ta hand om de andra hundarna, så dem va inte ensamna länge. Men jag vet ju att är Tyzon kvar hemma när vi åker, så går han bärsäkrargång hemma. Trots värk o smärta så hoppar han över grindar o går i trapporna. O då river han ner allt han kan. De har sällan med mat att göra, utan en protest för att han inte får åka med. Och jag ville inte ha ett sådant sista minne utav honom, att jag var irriterad o sur på honom. O han gillar att åka bil. Han står bakom bilen innan jag ens hunnit av altanen. Sedan rätt in i bilen o de första han gör är att dricka vatten.

De spelar ingen roll hur mycket vatten han druckit förut, han SKA dricka direkt när han hoppat in. Sedan så fort man vrider om nyckeln till bilen, så säger de DUNK i hela bilen, för då lägger han sig ner, o han reser sig inte förrän man är framme. Lustigt nog reser han sig inte när man stannar för rödljus men han reser sig upp innan man stänger av bilen när man är framme. Jaja, de är väl inte meningen att man ska förstå de.

Nu ska vi som sagt iväg idag och låta honom gå vidare. De blir jag och L-E som åker. Jag kommer vara med honom hela tiden tills hans sista andetag. Vi kommer gråta och sörja honom otroligt. Men jag ska ha hem honom igen. Han har redan sin plats i trädgården. Inte där jag trodde från början, utan jag har valt en annan plats nu.

Du är fortfarande med mig min älskade, underbara, fantastiska och ibland billiga Tyzon. Men R.I.P Tyzon



Jag o Tyzon

Choose language

Bloggerska

DSC_2335 (2)
Helena Carlsson med Star