Helec's Kennel

De har väl inte undgått någon att vi haft kanonväder de senaste dagarna. Och som man kan läsa på facebook, den ena efter den andra är ute o grejat, fikar, grillar eller bara sitta och njuta i de fina vädret. För mig inget undantag. I helgen var vi självklart ute både jag o L-E. Han tvättade altangolvet och la dit dem sista plattorna mellan mina pallkragar i köksträdgårdslandet.

Dessutom fick vi äntligen bort resterna av vårt päronträd som föll i den senaste stormen. Plus att vi samlade in o körde bort de jag rensade ut från syrenbuskaget. Vi har ju en eldningshög där vi samlar grenar o kvistar o annat vi tänker elda och den är ju ute på åkern en bit från gården. Men eftersom jag fick skaffat mig en minitraktor (som jag kallar den) så blev den flitigt använd i helgen. De första jag gjorde va att plocka av snöbladet, tror o hoppas de inte behövs mer denna säsongen. Sedan åkte klippaggregatet på istället. Men jag har ju även en liten kärra till den, och den tuffade jag runt med överallt.

Men jag måste ju bara tala om vilken trädgårdshjälp jag har. När jag var ute o körde i trädgården, så såg jag under ett buskage att all mossa var uppluckrad. Tja, de enda jag kan komma på är ju att hönsen går där o sprätter o pickar. Tack för den hjälpen mina kära höns, nu va de bara för mig att kratta ihop och plocka upp

Men efter de här tre dagarna med så bra väder så önskar jag lite sämre väder faktiskt. Inte för att vi behöver de, för de har inte varit så kul de senaste, men jag vill ha en vilodag. De faller sig liksom inte att jag tar de lugnt när de finns så mycket att göra här och de är så fint väder. Men de kanske är meningen att jag ska lära mig något, att ta de lugnt o lyssna på min kropp. Tja, får väl se hur jag känner mig imorgon 

Detta är en bild jag tog i skåne när jag var där senaste. Och snacka om att se hur fronten kommer in över kusten

2014-03-31 15:41 | 0 kommentarer | Hundar

Alltså, här har jag letat hane till Bea i snart två år. Eller kanske inte två år, men iaf ett och ett halvt. Så fann jag ju en kanonhane i Bengtsfors, som tyvärr visade sig ha blåsljud. Och efter alla blåsljud jag fick efter de, så tänkte jag ju avvakta med att para Bea till hennes nästa löp. Men så ville de ju sig inte mellan Honey o hennes hane, då tänker jag om IGEN och tänker allt söka hane och para Bea trots allt på de löp som kommer nu.

Jag trodde ju inte de va möjligt att hitta en hane så snabbt som jag faktiskt gjorde nu, för jag har ju som sagt sökt i nästan två år, utan att hitta någon. Och nu, ringde jag bara ett samtal efter provparat och kollat linjer bakåt och kollat avkommor och kollat syskon och kollat de ena och de andra. Och ÅTERIGEN har jag hittat en hane som är över sju år, hjärtfrisk och bara en kull efter sig

Tyvärr är de en bit till honom, så jag tror inte jag kommer åka för att titta på honom innan parning. Utan jag får förlita mig på vad ägaren säger om honom. Så nu väntar jag ännu en gång på att löp ska sätta igång. Jag har ju sagt sedan tidigt i februari att NU ska hon nog börja löpa, men inget händer. Två veckor senare så säger jag att NU ska hon börja löpa när som, men ingenting händer. Ett tag senare så säger jag att NU ska hon nog börja löpa snart, men utan att de hänt något. Ja ni kan väl gissa vad jag sa till hanhundägaren när hon frågade när hon ska börja löpa. Vi får väl se ifall hon kommer igång nu, när Honey har varit här. Kan ju hoppas de sätter igång snart.

Så nu får ni verkligen hålla alla tummar ni har att detta går vägen för mig, för annars ska jag nog ta en riktig funderare på mitt kennelarbete.......................!!!!!!!!!!!!!

Här är han. Cavargentes Buff Beauty (Anton)

2014-03-28 21:29 | 0 kommentarer | Hundar

Inget är som väntans tider sägs de ju, men jag lär få vänta o vänta o vänta, men de lär inte komma något ändå. Det blev inte någon parning Jasper och Honey emellan. Vi gjorde försök redan på lördagen, sedan varje dag fram tills igår. Men ingen lyckad parning och idag är löpet helt klart över så jag körde hem igen.

Så nu ska jag ta mig en funderare igen. Nu när de inte blir Honey-valpar till sommaren, så kanske jag ska försöka hitta hane till Bea nu likväl. För annars kanske de krockar med deras löp till hösten istället och jag får två kullar samtidigt iaf. Det är ju de jag inte ville ha nu. Och vem vet hur jag känner till hösten, kanske likadant som nu. Då är de bättre att ha en i taget.

Jag har ju tittat lite lätt på ny hane till Bea, så jag behöver inte börja om från början med sökandet. Och om jag får de svar jag hoppas på så behöver jag kanske inte åka så långt till nästa hane. Men jag ska ju ställa frågan först

2014-03-26 18:24 | 0 kommentarer | Hundar

Ja, när jag åkte iväg i fredags så visste jag ju att jag kommer vara iväg ett tag. Så jag behövde packa för mer än en helg. Och säg den som blir förvånad när jag talar om att jag glömde packa allt. Inte nog med att de är första resan för i år, så var vagnen HELT tom. I vanliga fall så ligger de alltid saker kvar hela tiden, som tex, en fleecejacka, filtar och skor.

Så när jag ska koppla av första kvällen, så saknas de något, jag bara ÄLSKAR att krypa ner under en filt, men de fanns ju ingen
De fick bli täcket istället, för jag KAN inte slappa av utan att lägga något över mig

Sedan planerade jag ju mat för en längre resa och tog med mig, falukorv, bacon, färs och annat. Men hallå eller. Jag har inget stekmargarin, jag har ingen olja, jag har ingen burktomater, jag har ingen buljong. Tja, vad har de blivit då, jo, korv och makaroner, sedan blev de korv och makaroner. Imorgon kanske de blir köttbullar och makaroner.........

De jag missade helt o hållet var skor!!!!!!!!! De enda jag tänkte på var vilka skor jag ska ha på mig på utställningen. Ingen tanke på att jag skulle vidare o behöver annat än lågskor
Och de har inte funnits chans att åka och köpa de förrän idag.

Att köpa skor för mig brukar vara en otrolig process. Jag har ju storlek 42 i skor och då är inte utbudet lika stort som ifall man har storlek 41. Okej, de har blivit bättre de senaste åren men ändå långt ifrån stort utbud. Och de hjälper ju inte att jag är OFANTLIGT noga med hur mina skor ser ut. De får inte vara si o de får inte vara så. Jag vill INTE köpa skor bara för att de va de enda som passade. Utan jag vill köpa skor som jag tycker om.

Som tonåring fick jag alltid köpa herrskor, för de fanns inga i min storlek på dam/flickavdelningen. Så jag kan ju säga att jag är otroligt trött på att gå bland herrskor för att få med mig skor hem.

De brukar ta låååååång tid för mig att hitta skor, om jag hittar skor fort, så tar de kanske ett halvår. Men idag var jag tvungen att hitta ett par på en halvtimme. HJÄLP!!!!!!!!!!!!!!!!! Fixar jag detta???????????
Men jag kör in till centrum och börjar gå på gågatorna. I vanliga fall när jag går så, så ser jag, klädbutiker, skobutiker, klädbutiker, skobutiker och klädbutiker och skobutiker. Huuuuuuuur många skobutiker tror ni jag hittade.....................
Jag gick o jag gick o jag gick. Och tillslut fann jag en. Med ångest gick jag in där. För jag har ju sååååå svårt att hitta de jag vill ha. De brukar inte vara någon idé för mig att kolla på skor och fråga om den finns i storlek 42 utan jag brukar kolla med personalen vilka skor dem har i min storlek. Då slipper jag bli besviken att DEM fina skorna inte finns i min storlek.

Sagt o gjort. Dem hade några par som såg bra ut på datorn, men när jag väl såg dem, så näh, de va tantskor. Nästa par ville jag prova iaf. Så hon plockar fram dem i min storlek. Men jisses, jag trampade ur dem, så jag bad att få prova en storlek mindre, alltså storlek 41. Jag sa till expiditen att de var nog 20 år sedan som jag hade på mig storlek 41. Men de passade ändå inte
Jag tackade för mig, men frågade även om hon kunde hjälpa mig till en annan skoaffär.

De gjorde hon och hon förstod mig att de inte blev något köp hos dem. På nästa ställe så var de än kortare tid att hitta ett par, för alla butiker stänger ju kl sex o nu va nog klockan över halv sex. Så de som brukar ta ett halvår för mig att hitta, behövde jag hitta de på en halvtimme. Jag ville absolut inte åka tillbaka till vagnen utan nya skor. Och dem skulle vara vardagliga, dem skulle vara praktiskta, dem skulle vara kvinliga och dem skulle ha rätt pris.

I nästa butik fick jag också mycket hjälp och kände mig inte alls besvärlig. Hon visade mig också på dataskärmen vilket dem har, hon gick runt i butiken och hämtade skorna så jag fick se dem i verkligenheten. Hon kom med ett par eccoskor o dem såg riktigt bra ut, men hon var inte nöjd med de, utan hon visade andra som kanske skulle passa mig. Men så till sist visade hon ett par vårnyheter som hade kommit in samma dag. O den enda färgen som dem fått i storlek 42 var kornblå. Nja, tyckte jag, vet inte om jag har kläder som passar till den färgen.

Men så fanns dem i en annan färg som jag bara förälskade mig i. Men typiskt nog hade dem inte fått den färgen i min storlek. Men så hör jag mig själv säga, "De är inte så att dem är stora i storleken, så storlek 41 passar mig?"
Självklart fick jag prova storleken 41 och, UPS!!!!!! Den passade. De var höger sko jag provade. Min nästa fråga var, "Vilken fot brukar vara större?". Svaret gjorde mig lite bedrövad, för hon sa att vänster brukar vara större och självklart var de höger sko jag provade. Men hon tar fram även vänster sko så jag får prova den. Och kom nu ihåg att de var storlek 41 jag provade, något jag inte gjort på säkert 20 år, om man bortser från den butik som jag var inne i före denna butik.

Allså jag lovar, man kunde se min haka falla och mina stora ögon. BÅDE vänster som höger sko passade mig
Och dem var vardagliga, dem var praktiska, dem var kvinliga och dem var till rätt pris. Så vad fanns där att klaga på, INGET!!!!!!!!!!!!
Men snacka om att jag har blivit mycket förvånad idag. Något som inte hänt på 20 år, hände två gånger inom en halvtimme idag. Jag har provat skor i storlek 41 och dem passade båda två paren.

Om jag skulle gissa, så lär personalen i vardera butik komma ihåg mig ett tag framåt iaf. Och de bjuder jag så gärna på, all den stund jag fick tag på ett par skor som jag så desperat behövde.

2014-03-24 20:16 | 0 kommentarer

De går en våg nu för mig med blåsljud hit o blåsljud dit. Och en olycka kommer aldrig ensam

Utöver Ludde och Luddes pappa, så har jag idag fått reda på att även Luddes ena bror också har blåsljud. Och jag tycker de räckte med de, men så tyckter inte Fru Fortuna, utan även den hane som jag kollat ut till Bea visar sig OCKSÅ ha blåsljud

Men alltså vad är detta. Känner som att jag ska spärra in mig själv i ett omöblerat vadderat rum o stanna där, tills allt lugnat sig. För de är tydligen någon som inte tycker att jag ska hålla på med detta. Men ni som känner mig väl vet ju att jag ger inte upp så lätt. De är ganska mycket krut o mig ändå.

Dock kommer jag ta den här helgen som kommer med utställning i Malmö och sedan vidare till Ystad för att para Honey. Dessutom ska jag ju bo i min underbara, älskade husvagn. SEDAN därefter söka ny hane till Bea, såvida hon inte börjar löpa och jag får hitta en snabbare än jag tänkt mig. Eller så hoppar jag över att para henne detta löpet och riktar in mig på hennes nästa löp. Hon kommer ju löpa till hösten igen.
Ja, de kanske är lugnare att göra så.

2014-03-19 21:02 | 0 kommentarer | Hundar

Vem har påstått att de här med avel och uppfödning är lätt

Nu har jag precis ringt och avbokat tiden för Luddes ultraljud. De är väl aldrig fel att göra ultraljud på en cavalier som har blåsljud. Men i detta tidiga skedet så känns de lite onödigt, eller kanske inte onödigt, men iaf inte nödvändigt. De är bättre att göra de längre fram när han kanske behöver medicineras. Men de förhoppningsvis tar flera år tills dess. Vet ju också att får bara hunden medicin i rätt tid så kan dom ändå bli riktigt gamla. Hört om cavalierer som blivit 15 år med blåsljud

Att jag tog detta beslut hänger ju på två saker som jag skrev om igår, dels Luddes pappa men även veterinären som kollade honom. Men igår blev de liksom spiken i kistan för Ludde och hans avkommor.

När valpspekulanter pratar med mig om mitt avelsarbete så talar jag ju om hur och vad jag kollar på, vad som är viktigt för mig (nu vet jag att de är många som gör exakt likadant och kollar på än mer saker än mig). Men så långt som mina erfarenheter har tagit mig, så de första jag kollar inför en ev parning så är de hjärtat på hundarna bakåt i leden. Och med de i åtanke så kan jag inte fortsätta på Luddes linjer när jag har högre krav på de hanar jag tittar på när mina tikar ska paras.

Ludde är ju min första hund som jag sparade för avel, så vad ska man säga. Tja att jag har fått mer erfarenhet med att avla och föda upp cavalierer. Mitt motto lyder ju: Inget ont utan att de har något gott med sig.
Dock har inte de goda med detta visat sig än. Men jag är övertygad om att de kommer göra de.

2014-03-19 09:49 | 1 kommentarer | Hundar

Då var det dags att tänka över sina beslut igen. Har fått information idag som jag måste lägga i vågskålen. Och tyvärr hamnar de i minusskålen. Det visar sig att även Luddes pappa har fått blåsljud nu
Okej, han är ju äldre än Ludde, så de är inga problem med de, men funderingarna går ju till ifall jag verkligen ska göra ultraljud på Ludde eller inte för att, om, ifall att, möjligtvis, kanske få de friat. Jag litar ju så otroligt mycket på den veterinären som kollade honom från början. Och de är mer än jag som säger. Har den veterinären sagt så, då är de så.

Huvudorsaken för varför jag ville ha Ludde fri var ju för att få loss tjejerna som jag har efter honom, för dem drogs ju med i avelsspärren med Ludde. Men tittar man i deras stamtavla nu, så har dem blåsljud tre led bakåt före 7 års ålder och Ludde fått de före han är 4:a år. Så jag kommer nog släppa den linjen trots allt. De hindrar ju inte att jag kommer kolla tjejernas hjärtan ändå. Vi har ju en 2 års en 4:a års och en 7 års kontroll på hjärtan på cavaliererna. Kan ju vara intressant eftersom de har den historiken i linjerna som dem har

Till de valpköpare som har valpar efter Ludde skulle jag rekommendera att ni göra det samma. Jag hjälper gärna till med de ifall ni vill. Och för er som funderar på att köpa valpar från oss kan jag säga att Luddes linjer finns inte med i de planer vi har. Bea och Ludde är ju syskon, men det är på mammans sida dem är släkt, vår Alice alltså.

2014-03-18 18:02 | 0 kommentarer | Hundar

Ja, vad ska man säga. Jag har ju tränat Ludde ganska hårt i tävlingslydnad och tycker jag kommit ganska långt. Har till o med börjat titta på tävlingar som jag kanske ska anmäla oss till. Men får lägga lite band på mig själv och inse att de är kanske till att gå liiiiite fort fram.

Av en tillfällighet så såg jag att Kungsbacka brukshundklubb arrangerar tävlingsträning en gång i månaden och de föll sig att det var idag som dem hade de. Så jag åker gladeligen dit. Jag trodde ju att jag skulle se vad mer jag behöver träna på innan tävling. Men alltså, den hunden jag hade med mig dit, de var INTE min hund. Han var inte alls med mig, jag fick säga kommandon två gånger nästan varje gång, vid hindret så sprang han till funktionärerna istället. Mellan momenten rusade han till de andra hundarna. Ja de kunde inte gå mycket sämre än de gjorde

Men jag fick ju ändå se vad jag behöver träna. Jag behöver träna MED STÖRNING. Jag tar ju varje chans att träna när jag är iväg och då gärna på nya ställen för Ludde. Men där är ju sällan hundar runtomkring. O de luktar inte som på en appellplan.

Jag känner ju honom såpass så jag var där i god tid och vi värmde upp med lite olika moment. De gick riktigt bra får jag säga. Men väl på planen, då var det som bortblåst

Här finns ju några ringträningar på ganska bra avstånd, kanske ta med honom på det, fast vi tränar lydnad bredvid istället. Då får jag ju chans att ha hundar runt honom o ändå ska han lyssna på mig. Tja, de tåls att tänkas på.
I vanlig ordning har jag ärenden imorgon, då får han allt följa med så blir de ett vanligt pass för honom på något nytt ställe igen.

2014-03-17 20:56 | 0 kommentarer | Hundar

Ja att arrangera en agilityträning med så lite förkunskaper som jag har tillhör väl inte vanligheterna. Men jag får nog säga ändå att de blev lyckat. Lokalen vet jag ju är toppen och instruktören som jag bokade och som jag aldrig träffat förut var absolut inte sämre hon. Upplägget passade oss alla helt klart perfekt.

Själv har jag ju varit nyfiken och intresserad av agility men har ju inte klarat av de pga den yrsel som jag haft i många år. Men sedan jag börjat gå hos den kiropraktor som jag gör nu, så har han verkligen gjort allt för att få bukt med min yrsel. Och jag får säga att han har nog lyckats, till iaf 95% blir jag yr på samma vis som alla andra, men ibland kommer de "attacker" som gör att jag snurrar till o får korrigera balansen, men låååååångt ifrån som de var innan.

Jag vet ju att man ska både springa och snurra när man håller på med agility så därför har jag fått nöja mig med att stå bredvid och bara titta. Men nu vet då rackans om jag inte ska börja med de iaf, dels för min mycket förbättrade yrsel, men även för hur Ronja var igår. Alltså en sicken hund

Hon gick på balansgången som ifall hon inte gjort annat, hon hoppade över hinder som ifall hon inte gjort annat, hon sprang genom tunneln som ifall hon inte gjort annat, hon uppförde sig som ifall hon inte gjort annat på vippbrädan också. En deltagare från igår som både tränar och tävlar i agility var mycket imponerad av henne. De är helt klart ett ämne.

De va lite roligt när jag kommer hem och L-E frågade hur de gick. Tja, sa jag, de kommer bli dyrt??? Ja, jag får nog anmäla Ronja till en agilitykurs, för hon är som klippt och skuren för det

Här lite blandade bilder från gårdagen.

2014-03-17 08:23 | 0 kommentarer | Hundar

Här kommer bilder från dagens promenad. Vi fick fint väder, dock lite blåsigt och trots temeraturen så var det lite kallt. Men vi värmde upp det med mycket god stämning och gemenskap

2014-03-15 22:48 | 0 kommentarer | Hundar

Ja att jag ska iväg med husvagnen är ju redan planerat, men den resan blir nog längre än jag tänkte från början. Jag ska ju ner till Malmö nästa helg på utställning. Förra året så åkte vi fram o tillbaka samma dag, men kände att de va långt jobbigare än stanna över. Så i år kommer jag ta husvagnen o stanna hela helgen.

Men som sagt jag lär nog inte åka hem på söndagen, utan fortsätta min resa än mer söder ut, till Ystad. För idag fick jag besked från den hanen i Ystad att hans hjärta är UA. YES JIPPI TJOHO
Och som ni kunde läsa i tidigare inlägg så kommer ju Honey börja löpa vilken dag som och då förhoppningsvis vara i höglöp antingen i anslutning till utställningen eller bara någon dag efter helgen. Och då är jag skitglad för att slippa göra två resor med så kort mellanrum

Jag hade ju tänkt erbjuda någon att bo med mig i husvagnen i Malmö, för de är ju en stor vagn att vara ensam i. Men jag tror inte de är lika intressant längre. För inte nog med att jag har en löptik i vagnen så har jag hela vagnen full med mina andra hundar. För ska jag vara bort hemifrån under veckodagar, så jobbar ju L-E o hundarna kan ju inte vara ensamna hemma hela dagar. Så jag får vackert ta med mig alla hundar, nästan alla iaf. Den som inte kommer med lär ju bli Ludde, för ha en hane ihop med en löptik i en husvagn låter inget lockande. Men en hund kan L-E iaf ha med sig i bilen till jobbet. De är ju inte alls ovanligt att L-E är mitt ute i skogen o jobbar också o då kan ju Ludde vara lös.

De ska bli riktigt spännande o se vad lilla Candy lär tycka om att bo i husvagn. Om hon reagerar likadant som mina andra hundar så lär de inte bli några problem, utan typ bara, jaha, ska vi vara här nu, okej
De hon inte lär tycka om är att vara kopplad hela tiden, för gå i koppel har hon fortfarande inte vant sig vid. Hon är av typen, vill jag inte gå så går jag INTE. Men de ska vi nog bli två om

Även om vagnen ska packas för första gången denna sesången, så får de ändå vänta till efter helgen, för imorgon ska jag på cavalierpromenad i Delsjön och på söndag är det agilityträning med cavaliersällskapet på HallåHund och jag står som kontaktperson för båda evenemangen. På agilityn är jag dock inte ensam utan de är jag och underbara Cecilia som arrangerar. Och min magkänsla säger mig att båda evenemangen kommer bli kanonbra.

Rapport och bilder kommer efter helgen

Förutom barnet och kvinnan, så skulle man kunna tro att de är jag och våra saker till vagnen som är på bilden. För de är en Hobby vi har och stolarna ser likadana ut och allt annat som ska med.

2014-03-14 09:17 | 0 kommentarer | Hundar

Det är inte bara våren som är på gång, det är inte bara höns som är på gång, mina och andras hundar ska kollas hit o dit också.
Jag var ju iväg igår och kollade hjärta på Honey och det var UA
Hon fick även sin vaccination + att Candy fick sin 12-veckors vaccination. Jag var ju lite förberedd på att Candy skulle pipa till lite när sticket kom, men nä sa hon, de va väl ingenting.
Härligt med en sådan trygg hund

Så nu är även Honey klar för sin nästa kull och eftersom Ludde var på henne så som han var, så passade jag på att även göra ett utstryk för att kolla om och var hon är i sitt löp. Jodå, de är inte långt kvar tills hon ska sätta igång på riktigt. Så kanske redan idag eller imorgon.

Tanken var ju att jag skulle åka och kolla på hanen innan jag bestämde mig helt, men nu när de är så nära till att hon ska börja löpa så nöjer jag mig med de jag sett på bilderna och vad ägaren säger om honom. Men som ägaren sa att man får vara förberedd på att det är en hund med mycket fart, han behöver jobba och använda huvudet. Det är ingen vanlig soffhund även om han kan ligga o koppla av. När jag hörde den beskrivningen så var de som att höra beskrivningen på min Ludde. O de tempot tycker jag ju om, så de blev bonus tycker jag.

Jag pratade ju med den ägaren i lördags och i talande stund hade han inte gilltligt hjärtintyg, så de måste kollas först. Och då fick jag bråttom att ringa henne idag och tala om hur nära Honey är att komma i löp. Men de va helt lugnt, hon har redan bokat tid för hjärtkontroll så hon ska åka iväg på fredag och göra de. Snacka om att jag lär vara nervös för han är ju trots allt sex år. Men linjerna bakåt lugnar mig iaf, så jag tror verkligen de kommer gå bra.

Men inte nog med att han ska kolla hjärtat. Även Beas pojkvän ska kolla sitt hjärta och han är över sju år nu, så där är jag än mer nervös. Men även hans linjer ser mycket bra ut, så då är jag liiiiiite lugnare, men sjuårskontrollen är ju sjuårskontrollen 
Bea har ju inte börjat löpa än. Vilket är tur de, för jag ska ju till Bengtsfors för att para henne och Honey ska till Ystad, så de är nååååågra mil emellan

Om jag har riktigt tur med Honey, så lär hon vara i höglöp medans jag är i Malmö för utställningen. Så snacka om att slå två flugor på smällen hahahaha

Nä, detta är ingen av mina hundar, ingen utav hanarna heller. Utan bara en bild på en cavalier som kollar sitt hjärta

2014-03-12 10:47 | 0 kommentarer | Hundar

Ja, jag har ju fått söka ny hane till Honey eftersom Ludde blev avelsspärrad. Har ju tagit de med lite ro ändå, men vet ju att hon ska till att börja löpa ganska snart, så tiden har liksom tryckt på.

Har kollat på cavaliersällskapets hemsida på möjliga hanar men nä, inte fastnat för någon. Jag är ju inte så insatt än (frågan är väl om jag någonsin kommer bli de heller, för jag är ju sååååå dålig på att komma ihåg namn), så jag kan inte alla stamtavlor o möjliga hanar som finns. Så jag får vackert leta och sitta med provparning på SKK's sida.

Idag föll de sig att jag letade efter annat bland kennlar och då föll jag över en sida som hade en hane tillgänglig. Han såg helt klart bra ut, så jag gjorde en provparning för att jag var nyfiken. Och YES!!!!!! inavelsgraden va 0.2% de är ju INGENTING

Så jag kollar vidare på stamtavla o leden bakåt. Kollade vilka avkommor han hade. Men även hans syskon. Han är 7 år gammal och har INGA avkommor OCH jättebra hjärtstatus. De jag kan se på de bilder som finns så är jag jättenöjd med hur han ser ut. Så nu ska jag på en liten resa igen för att se honom i verkligheten. När jag pratade med ägaren så sa hon att han är en mycket aktiv hund, ingen soffhund precis, utan han behöver tänka och jobba. De va som att hon beskrev vår Ludde, för som de står om honom här på hemsidan, så händer de alltid något när Ludde är med. De är ju de jag gillar.

Så skulle ni vilja hålla tummarna för mig igen att detta kommer gå vägen och lyckas, så är jag jätteglad

2014-03-08 22:36 | 0 kommentarer | Hundar

Jag hade ju länsstyrelsen här idag för jag vill utöka min kennel. Jag gjorde ansökan via internet för kanske två månader sedan. De är ju ingen panik, men tyckte de va lika bra att söka, så är de klart sedan.
Men nähä, så tycker inte länsstyrelsen. Utan de som jag kunde söka om nu är bara antalet hundar. Sedan får jag söka om antal kullar när det blir aktuellt........................suck!!!!

Jaja, de är väl bara till att acceptera deras tillvägagångssätt. Och vackert lämna in ansökan för vardera sak när vi kommit så långt.

2014-03-06 22:21 | 0 kommentarer

Ja de har varit några intressanta dagar sedan jag kom hem med Candy. Introduktionen gick som sagt jättebra och dagen efter så va dem redan ett samlat gäng. Men nu har mina "gamla" fattat att denna lilla krabat är inte på besök, hon ska tydligen stanna här

Och då är mina inte lika roade tydligen. Både Ludde och Bea ska förklara hennes plats i flocken. Självklart är de naturligt att de äldre gör de och de är jätteintressant att studera. Och när hon blir tillsagd så uppför hon sig precis som en liten valp ska göra. Hon backar eller lägger sig på rygg. Men så fort den hon visat sig undergiven för har vänt ryggen till, så hoppar hon upp igen och hoppar på dem igen

En som är JÄTTEGLAD för de nya livet är Ronja. Hon har verkligen fått en ny lekkompis. Och övergången för Candy med att byta flock har blivit väldigt lätt. Vi har inte märkt något av att hon saknar sina syskon eller sin gamla flock. Men så är man ju en cavalier också, och en mer anpassningsbar ras får man leta efter tycker jag

2014-03-04 19:06 | 1 kommentarer | Hundar

ÄNTLIGEN har jag henne hemma. Så nu gör jag inte många knop. Speciellt inte idag. Jag hade ju hjälp av underbara Susanne med att vi körde båda två. Utan din hjälp så hade jag inte kunnat kört på en dag. Hoppas inte du själv är allt för trött efter gårdagen. Jag lärde mig en sak igår iaf.

Många av er vet ju hur mycket jag älskar min bil. Rena drömmen mot vad vi haft innan. Den har inte bara de vi efterlyste utan lite till. Ibland när vi ska iväg ihop jag och L-E så kan vi "bråka" om vem som ska köra. Vi vill köra bilen båda två. Men gissa vem som brukar vinna de "bråket"? Jo, självklart undertecknad

De argument jag använder är ganska tungt. "Du kör ju så mycket i jobbet, så jag behöver köra när vi väl ska iväg". Men nu vet jag inte om jag kan använda de så effektivt mycket längre. För tittar jag i min kalender, så är de otroligt om jag är hemma en hel dag. Jag ska än hit o än dit.

Susanne konstaterade också att de är en mycket behaglig bil, både att åka i men även köra. Nu har ju denna bil en hel del tekniska finesser. Oftast för att underlätta för chauffören. Däribland ingår ju farthållaren. Jag tycker de är så underbart att bara knappa in o köra, speciellt när man kör långt och på motorvägen. Men idag blev jag varse att de kan ha sina nackdelar också

För när jag sitter där avkopplad och lugnt så har jag självklart inte foten på gaspedalen utan sitter med benet böjt och lite snett. De va inget jag kände av så mycket av igår, MEN IDAG!!!!!!! Jag kom inte ens ner för trappan, jag kan inte böja knät eller räta ut de, än mindre lägga tygnd på de. Jag har ju haft ont i mina knän i många år. De vet ju ni som känt mig redan som ungdom. Men så här ont kan jag inte minnas att jag hatf innan.

Jag har självklart kört med farthållaren innan, men inte såhär långt. Jag tycker även att vi rastade o sträckte på benen med jämna mellanrum. Men det är klart vi satt i bilen i över tio timmar sammanlagt, så även om man stannar längs vägen, så är de många timmar på en dag.

Nu ska jag återhämta mig efter resan, för de tar ju på min kropp i övrigt också, inte bara ett knä. Så idag blir jag hemma hela dagen. Och imorgon ska jag inte iväg förrän på eftermiddagen och då bara till Skene, så då behöver jag inte använda farthållaren

Ni kan även räkna med att de kommer ett koppel av bilder på nyförvärvet. Hon lever iaf upp till namnet

2014-03-03 16:18 | 0 kommentarer