Helec's Kennel

De går en våg nu för mig med blåsljud hit o blåsljud dit. Och en olycka kommer aldrig ensam

Utöver Ludde och Luddes pappa, så har jag idag fått reda på att även Luddes ena bror också har blåsljud. Och jag tycker de räckte med de, men så tyckter inte Fru Fortuna, utan även den hane som jag kollat ut till Bea visar sig OCKSÅ ha blåsljud

Men alltså vad är detta. Känner som att jag ska spärra in mig själv i ett omöblerat vadderat rum o stanna där, tills allt lugnat sig. För de är tydligen någon som inte tycker att jag ska hålla på med detta. Men ni som känner mig väl vet ju att jag ger inte upp så lätt. De är ganska mycket krut o mig ändå.

Dock kommer jag ta den här helgen som kommer med utställning i Malmö och sedan vidare till Ystad för att para Honey. Dessutom ska jag ju bo i min underbara, älskade husvagn. SEDAN därefter söka ny hane till Bea, såvida hon inte börjar löpa och jag får hitta en snabbare än jag tänkt mig. Eller så hoppar jag över att para henne detta löpet och riktar in mig på hennes nästa löp. Hon kommer ju löpa till hösten igen.
Ja, de kanske är lugnare att göra så.

2014-03-19 21:02 | 0 kommentarer | Hundar

Vem har påstått att de här med avel och uppfödning är lätt

Nu har jag precis ringt och avbokat tiden för Luddes ultraljud. De är väl aldrig fel att göra ultraljud på en cavalier som har blåsljud. Men i detta tidiga skedet så känns de lite onödigt, eller kanske inte onödigt, men iaf inte nödvändigt. De är bättre att göra de längre fram när han kanske behöver medicineras. Men de förhoppningsvis tar flera år tills dess. Vet ju också att får bara hunden medicin i rätt tid så kan dom ändå bli riktigt gamla. Hört om cavalierer som blivit 15 år med blåsljud

Att jag tog detta beslut hänger ju på två saker som jag skrev om igår, dels Luddes pappa men även veterinären som kollade honom. Men igår blev de liksom spiken i kistan för Ludde och hans avkommor.

När valpspekulanter pratar med mig om mitt avelsarbete så talar jag ju om hur och vad jag kollar på, vad som är viktigt för mig (nu vet jag att de är många som gör exakt likadant och kollar på än mer saker än mig). Men så långt som mina erfarenheter har tagit mig, så de första jag kollar inför en ev parning så är de hjärtat på hundarna bakåt i leden. Och med de i åtanke så kan jag inte fortsätta på Luddes linjer när jag har högre krav på de hanar jag tittar på när mina tikar ska paras.

Ludde är ju min första hund som jag sparade för avel, så vad ska man säga. Tja att jag har fått mer erfarenhet med att avla och föda upp cavalierer. Mitt motto lyder ju: Inget ont utan att de har något gott med sig.
Dock har inte de goda med detta visat sig än. Men jag är övertygad om att de kommer göra de.

2014-03-19 09:49 | 1 kommentarer | Hundar