Helec's Kennel

De lät väl trevligt, men de kan jag tala om att de va de inte alls o inte bjöd jag på kaffe heller. När jag kommer hem idag så ser jag att L-E satt upp ett kompostgaller för ingången till silkeshönsen. Tyckte de va lite konstigt, men men, de fanns säkert någon orsak för de. Först tänkte jag att någon dvärgkochin lyckats ta sig ut o att dem slogs. Så kommer jag upp till altanen o där såg de ut att han haft besök, stolarna stod inte som dem brukade.

Väl inne så sätter jag mig med datorn för att slappna av o frågar samtidigt: "Har du haft besök eller?" Jaha, svarade han. Okej av vem???
Av räven
NEEEEJ, hur gick de då? Tja för en av dem gick de inte så bra.

Jag bara rusar ut för att kolla till mina fjäderfän. Och mycket riktigt saknades de en, men vid närmare titt så var de några till som inte syntes till.
Två gråa stora silkestuppar, en röd stor silkeshöna + samtliga svarta dvärgsilkeshönor

Direkt ringde jag Pia för att meddela de tragiska. O hon tyckte sååååå synd om mig och mina höns. Men så medans vi pratar så kommer de en höna vankande framåt, så den röda stora silkeshönan kom tillbaka iaf. Nu hoppas jag bara på att fler ligger och trycker och kommer komma fram senare. För jag ser bara ett "slag" där den ljusa gråa tuppen blev tagen.

Mitt uttryck var inte långt ifrån detta

2014-04-29 19:19 | 0 kommentarer | Hönsen

L-E va ju iväg före påsk på ett nattjobb som verkligen drog ut på tiden. Den gången, trots alla timmar han var iväg så blev inte jobbet gjort. Som han förklarade så skulle han koppla om något, för att några andra någon annanstans skulle koppla om/in någon utrustning, när de va gjort skulle L-E koppla tillbaka de han kopplat om. Så skulle han åka hem igen.
De lät ju lätt................................................javisst eller hur!

I efterhand fick han reda på att den gången var bara ett test ifall allt fungerade, och de kan jag tala om att de gjorde de inte. Ett jobb som skulle ta 30min blev inte löst på flera, flera timmar. Så självklart behövde dem göra de en annan gång och de blev denna natten. Och denna gången skulle de bara ta dem där 30 minutrarna. För nu hade dem kommit på vad felet var när L-E va iväg första gången. Så L-E bryr sig inte om att sova innan han åker, utan åker iväg lagom för att vara i Göteborg vid tolv.

Då hade faktiskt jag redan gått o lagt mig. O jag somnade som en stock. När klockan är ca halv två, så piper Candy. Åh, va skönt, tänkte jag, då är L-E hemma igen. Men nä, de var inte därför hon pep. Utan hon ville ut. Jag fattar inte vad de är med den hunden
För vi går ut vid elva på kvällen för sista pinket, men den senaste veckan har hon vaknat mellan ett-två för hon vill ut. Och de har fallit på mig att ta hand om, jag är väl mer lättväckt än L-E

Denna natten fanns de ingen annan att säga till än mig, för sängen var tom bredvid mig. Jag bär ner Candy o hon gör ifrån sig. Så går vi upp igen för att lägga oss. Jag bryr mig faktiskt inte om att ringa L-E för DENNA gången skulle de ju vara ett snabbt jobb, så han är hemma när som. Men när jag vaknar vid tre-tiden igen, då är de fortfarande tomt i sängen bredvid mig
Jag bryr mig inte om att ringa honom nu heller faktiskt, för förra gången så hade han mot förmodan somnat en liten stund medans han väntade på att koppla tillbaka de han skulle göra. O de vet väl alla hur stor är risken för att man ringer just när man sover.

Jag vaknade några gånger till under natten o de va samma sak hela tiden, ingen L-E bredvid mig
De började bli ljusare ute o tupparnas galande började höras. Men tillslut hörde jag hans bil. Jag vet inte vad klockan var när han kom hem, men de var före kvart i sex iaf, för de är ju då hans klocka ringer för han ska gå upp på morgonen, o den hade inte ringt.
Hundarna blev glada över att han kom hem, för återigen trodde dem att de va dags för dem att få mat............................nu när husse är vaken vid denna tiden. Dessa djur är ju bara för roliga.

Först tänkte jag gå upp så han får sova, men hundarna lugnade sig så jag somnade också om. Men efter en stund va dem vakna igen. Näh, tänkte jag, lika bra att gå upp. Innan jag lämnade sovrummet så drog jag ner persiennerna och stängde dörren, så han verkligen får vara ifred.
Förra gången han va iväg, då åkte jag ju till Stockholm på förmiddagen och kunde inte ta med mig mer hundar än Ludde o Ronja. Säg den nu som blir förvånad, för jag ska självklart iväg idag också, dock inte lika långt o inte vara borta lika länge. Och vädret till trots så lär jag ta med mig alla hundar, allt för L-E's skull. Förra gången hade Candy stått och tyckt synd om sig själv från att jag åkte kl halv tio till L-E gick på toa vid ett-tiden. Tycker synd om båda faktiskt. Men de var inget någon av oss visste om att hon gjorde. Nu vet vi bättre.

Nu lär jag väl inte få se L-E förrän i eftermiddag o förväntar mig ingen större aktivitet från honom heller. Förra gången var jag riktigt orolig för honom, han lät allt annat än normal. O normal blev han inte förrän efter nästan två dygn. Så får väl se hur lång tid de tar för honom att bli normal denna gången. En sak är säker iaf, denna gången behöver han inte ta hand om de andra hundarna o hönsen, de fixar jag denna gången

2014-04-29 09:15 | 0 kommentarer

Jag har ju sedan ett tag, kanske till o med i ett år, gått hos en helt underbar kiropraktor. Flera av er har säkert hört mig prata om denna människa, jag har säkert sagt till er att ta kontakt med honom också, för jag pratar gärna varmt om honom. Till en början fick han inte röra min nacke, för då blir jag så dålig så jag är inte människa på flera dagar. Men efter några gånger fick han förtroende att även bearbeta de. Dock fick jag ha chaufför dem första gångerna, för jag kan lova, ni hade inte velat se mig köra bil när jag får mina yrselattacker.

Jag kan inte stå, jag kan inte gå, allt snurrar hur stilla jag än sitter, jag har ingen avståndsbedömning och de känns som att bilen fortsätter framåt när den stannar osv osv. Men min underbara man och min goa vän Pia hjälpte mig så jag kom både dit och tillbaka.
Dem vill ju gärna båda två att jag ska bli bättre

Och bättre är just vad jag blivit. Okej jag kan fortfarande få yrselattacker, men inte lika ofta som förr och de sitter inte i på samma vis som förr. Men som jag säger till Emil (kiropraktorn) har jag haft problem i 12 år, så går de inte över på några gånger
Men ni kan gissa att jag blev överlycklig när han säger att han nog ska få bukt med min yrsel.

Och som den otåliga person som jag är så kan jag inte låta bli att utmana mig själv. Från början sa jag att jag skulle vänta ett tag till, så jag blir riktigt bra med min yrsel. Men så föll de sig inte. De jag vill utmana mig med är att börja med agility med någon av mina hundar. Och för ett tag sedan så arrangerade ju Cavaliersällskapet ett tillfälle där vi kunde testa på och även träna agility ifall man ville.

Jag trodde väl sådär på de för min del, just pga yrseln. Jag kan inte springa, eller jo, springa kan jag men när jag stannar så "fattar" inte huvudet de, så de är då jag blir ostadig och stapplar till och får korrigera balansen. Ni ska bara veta hur många jag har skrämt med min "krigsdans". Jag har sett skräck i mångas ögon då dem ska ta emot mig så jag inte ramlar. Utöver springandet så kan jag abolut inte snurra, inte ens ett halft varv och jag kan inte gå baklänges. Så diagnosen såg inte så bra ut.

Men när de ändå arrangerades ett tillfälle så tyckte jag, tja, varför inte. Så jag hade med mig Ronja. Och trots de gedigna intresset jag har för agility, så har jag ALDRIG gjort ett enda hinder. Ärligt talat ni skulle sett hur Ronja bara flög genom tunneln o utan tvekan sprang upp på balansgången. Jag har ju inget att jämföra med, så jag trodde de skulle vara så. Men de fick jag allt reda på att Ronja är ett jättebra ämne för agility
Okej, tyckte jag, då ska bara matte klara av de också då.

Ronja blev ju ett år nu i april och de är ju en kanonålder att börja träna vilket som. Så jag anmälde mig till en agilitykurs. Första tillfället var igår. Nu var de samma instruktör som på prova-på-dagen, så hon känner till min utgångspungkt med yrseln. Vi började med den korta tunneln o den hade ju Ronja varit i förut, så den bara hon rusade igenom. Den långa tunneln va inga problem heller och för mig var de inga problem heller.

Men så kommer slalomen. Då fick vi rådet att backa samtidigt som vi hjälper hunden och hon hade dessutom ställt upp två längder med fyra käppar i varje radda. När de blev min tur så gjorde jag just så, backade och visade Ronja vägen. Först i de fyra första käpparna, sedan vidare till nästa fyra käppar. Men ingen rast o ingen vila, utan tillbaka samma väg igen och sedan tillbaka igen och igen och igen. Ronja bara älskade att springa o hålla på. Och jag var som i en chock. Inte för hur duktig Ronja var, utan för att de fungerade faktiskt för mig, både att backa men även att göra ett halft varv samtidigt som jag backade

Så jag överraskade verkligen mig själv. Tänk att de fungerade. Okej, jag blev självklart yr o trött. Men inget värre än att jag bara behövde vila en liten stund, eller stå o hålla mig mig en stund, så var balansen tillbaka igen. Nu var de ju igen lång bana vi gjorde utan bara ett hinder i taget, men ändå,
JAG FIXADE DE!!!!!!

Så jag ser ljust på framtiden att jag o Ronja kommer bli ett agilityteam

För er som kanske är nyfikna på min kiropraktor så lägger jag en länk till honom här. Bara till att klicka på den röda texten.
Kiropraktor i Skene

2014-04-28 09:31 | 0 kommentarer | Hundar

Hundtöntarna (jo, dem kallar sig så ) ska ha ett evenemang med Hundens dag. Där kommer vara föreläsningar, uppvisningar och försäljning.

Jag själv kommer också vara med och sälja mina bärnstenshalsband. Så i dagsläget sitter jag o gör upp halsband vid varje ledig stund. På morgonen börjar jag till o med med de innan jag druckti upp mitt te
Och de vet ju många av er att innan jag fått i mig mitt te, då gör jag inte många knop.

Jag lägger med affischen för evenemanget här. Hoppas de går se vad de står och är läsbart. Annars får ni höra av er så ska jag försöka svara på era frågor.

Och sist men inte minst, så hoppas jag på att vi ses på plats. Klicka på länken också för att se deras sida på facebook.
Hundens dag

2014-04-27 09:51 | 0 kommentarer | Hundar

Om man gillar sol o fint väder, då finns de ingen som klagar nu. O jag o gubben är två som ställer oss till kategorin som INTE klagar

Jag vet inte när jag skrev om de senast, men vi har ju gjort om hela vårt köksträdgårdsland, så numera har vi flera odlingslådor gjorda utav pallkragar i två lager och däremellan har vi lagt betongplattor. Och i höstas så sådde (satte) jag vitlök, björnrot, spenat, rotpersilja o morötter. Vitlöken verkar några ha tagit sig och kanske, kanske björnroten, men resten va bara tidsfördriv. Jag vet ju inte hur de ska se ut o när de ska komma upp, för jag har aldrig sått på hösten förut. Men en sak är säker, varken morötter eller rotpersiljan lär komma från den sådden. Som tur är så kan man ju så de på våren också. Kan ju säga att de va en nyhet för mig att man kunde så morötter på HÖSTEN. Så "förlusten" känns inte så stor över de

Och idag har både jag o L-E gått med skottkärra efter skottkärra med jord till odlingslådorna. De är kanske 50 meter mellan där lasset med jord är lagt o där odlingslådorna är, så de blev några gånger fram o tillbaka innan de va fyllda. Nu va ju redan några fyllda eller iaf jord i, så vi behövde inte fylla alla. O dessutom fick jag lagt i gödsel i form av hönsgödsel från mina egna höns. För de känns ju liiiiite dumt att köpa gödsel när jag har så bra gödsel på gården själv

Får ju säga att de är tur att vi inte har grannar som ser oss när vi håller på, för när de va klart så vattnade jag alla lådor. Men de finns ju inga fröer eller odlat i dem. Men jag ville luckra upp gödseln och även packa jorden så luften går ur. Och även vattna de jag sådde i höstas som faktiskt har tagit sig.

Kan säga att de kliar i mina ogröna fingrar, för jag känner mig verkligen grön när de gäller sådd o trädgård. De hjälper inte hur stort intresse för de jag har så är kunskapen ganska skral. Men de är som man säger, man är aldrig för gammal för att lära sig. O de är jag ett levande exempel på

Ni kommer få rapport om hur de går med de jag kommer så och plantera. Här ska ju bli både kryddträdgård, växthus och köksträdgård, inte allt iår, men väl med i planeringen.

Detta är inte vår trådgård. Den vågar jag inte visa upp än

2014-04-26 15:26 | 0 kommentarer | Trädgård

Ja, jag har nog fått en ny Tyzon. Nä, ni kan vara lugna jag har inte skaffat en hund till, men väl märkt likheter på hur Tyzon var och hur Ludde har blivt.

Ta bara ordförståelsen som Tyzon hade. Man kunde säga "kommer" när som helst i vilket sammanhang som helst o han går till fönstret för att kolla om de kommer någon. Han skällde inte utan gick bara till fönstret. Ett exempel om man sa: "Nämen, sedär kommer solen fram". Men skulle de komma någon, då skällde han o vi viste att vi fått besök.
Ludde är inte precis likadan om man säger kommer. Men man kan få honom att kolla om de kommer någon ifall man säger till honom, de gjorde han inte när Tyzon fanns.

Men så hade jag en harang jag sa till Tyzon där han visste att NU ska jag lyssna på matte o göra som hon säger. Och mot alla hundinstruktörer så va de flera ord långt. Hörde du vad jag sa, var den "magiska" harangen. De sista åren brydde han sig inte så mycket om den, men han visste ändå att de va sista "varningen". Lyssnade han inte då, då gick jag o hämtade honom och de tyckte han va förnedrande
Och av ren vana så har jag sagt samma till Ludde o gissa vad han gör. Jo, han kommer oavkortat till mig??? Men när Tyzon fanns så fungerade de inte.

De jag verkligen märkte att jag har en ny Tyzon var igår. Då ville jag ha med Ludde när jag åkte iväg, så när jag är uppe i sängen o klär på mig, så säger jag till honom "Ska du följa med och åka bilen". O Ludde sätter igång o skällpratar som han aldrig gjort innan. Han säger till mig att jag ska skynda mig o han får jättebråttom till dörren. O väl nere så släpper jag ut alla för en sista pink innan jag åker. Tjejerna ber jag komma in, vilket dem visserligen inte gör självmant, men jag får in dem till slut iaf. Men Ludde, nejdå, han står vid grinden o väntar. Inte lugnt o försiktigt men gå in finns inte i hans värld. För han ska följa med o åka bilen
Och ni kan väl gissa vid detta laget att när Tyzon fanns så reagerade inte Ludde på den harangen.

Vem vet jag kanske kan få Ludde att rulla runt, skälla på kommando och svara "eller hur" också. För de kunde ju Tyzon också, utöver lite annat som jag inte kommer på nu

Ni ser väl vilken interligent hund Tyzon var

2014-04-25 07:17 | 0 kommentarer | Hundar

Nja, de va kanske inte soppa jag gjorde idag o de va inte på en spik jag gjorde de heller. Men väl en gryta på en spis

För vad gör man när man glömt halva köksutrustningen hemma??? Jag har ingen stekpanna, jag har ingen gryta, jag har bara hälften av tallrikar och redskap. Då får man verkligen ta fram "Kajsa Varg" i sig. Som tur va fick jag ju köpt på mig både de ena o de andra i konserver och pasta när jag var i skåne, så helt tomt är de inte här.

Men jag har inget mjöl eller något jag kan göra redning på. Och som sagt ingen stekpanna att bryna i. Denna gången har jag iaf stekmargarin OCH olja
Jag kollar igenom mer vad jag har. Jo, en tetra passerade tomater i vitlök och en tetra blandade bönor, dessutom fick jag med mig en grädde och köttbullar. Nu får jag ju säga att dem där köttbullarna börjar stå mig upp i halsen. För igår orkade jag inte laga någon mat alls. Så då blev de köttbullar på hönökaka o rödbetssallad. O idag på utställningen fanns de inte mycket att erbjuda som jag tålde, så då tog jag köttbullemacka med rödbetssallad och återigen i vagnen blev de köttbullar till middag..............

Men om jag får säga de själv så blev de inte så tokigt. O dessutom blev de såpass mycket idag, så de räcker till lunch imorgon också.
Är de någon som blir förvånad ifall jag säger att jag är trött på köttbullar för ett tag
Känns mer som hundgodis än mat för mig för tillfället.

2014-04-18 19:35 | 0 kommentarer

De är ju en av tjusningarna som jag älskar när man bor i husvagn. Allt är inte som hemma. Som tex nu, jag har ingen ström till vagnen, jag får laga mat på gasolspis, jag har ingen tv, jag har inget varmvatten. Men på något konstigt vis så har jag de ändå. I skrivande stund knappar jag på min dator, jag har ett modem med mig som fungerar utan ström, jag tittade på tv via datorn igår o varmvatten är ju bara att koka på spisen

Så hur primitivt är de här livet egentligen???

En sak är säker iaf. Jag tar med mig både dator o telefon för att ladda på mässan. Hoppas jag får tag på ett uttag där de får stå ifred. ANNARS blir de primitivt på riktigt i vagnen

2014-04-18 09:24 | 0 kommentarer

Att jag kan ligga vaken många timmar på natten för vilken orsak jag vet ej är ju inte ovanligt. Men denna natten har inte L-E fått en blind i ögonen på hela natten. Han hade fått ett jobb som bara fick göras efter kl tolv på natten. De skulle ta ca en halvtimme, så skulle han få köra hem igen. Så han brydde sig inte om att sova innan han körde in. Såg visserlige att han blundade till lite framför tv:en. Men de är ju inte sömn.

Han tuffade iväg här strax före elva o jag var självklart vaken. Jag va fortfarande vaken strax före ett. Trodde ju helt klart att då va han på väg hem eller iaf ganska nära för att köra hem. Jag ringer honom för att höra hur de går. Nähä, de strulade tydligen så han satt o väntade på att någon skulle ringa. De va ju typiskt tyckte jag. Men så vaknade jag till mitt i natten o alla lampor va fortfarande tända o ingen L-E hemma. Så jag ringer honom igen, då va klockan tjugo i fyra. Då hade dem fortfarande inte fått löst problemet. Nänä, sa jag, ta de lugnt bara o kör framförallt försiktigt när du väl kör hem.

Han hade ju tänkt gå upp i vanlig tid idag även om han varit iväg på natten, så han hade inte stängt av sin väckarklocka, med påföljd att den ringde som vanligt kvart i sex. O gissa om jag blev orolig då. Allt var precis likadant som när jag vaknade mitt i natten. Samma lampor tända o ingen L-E hemma. De dröjer ju inte lång tid förrän jag ringer honom igen. Skojade lite med honom att de va dags att gå upp, hans klocka ringde ju. Inte mig förvånande så svarade han typ goddag yxskaft. Men nu va han på väg hem iaf. Åter igen ber jag honom ta de lugnt o verkligen köra försiktigt.

Vet ju andra gånger som han råkat ut för samma o dem sista milen har varit riktigt tuffa som han sagt. Hade tänkt ringa honom igen, för att typ hålla honom vaken, men de tycker han stör mer än gör nytta. Så jag fick helt enkelt hålla mig på sträckbänken o bara avvakta tills han kom hem.

O tillslut kom han hem............................suck, tack o lov. Behöver inte tala om att han gick direkt i bingen va.

Några som inte fattar att han är trött utan förväntade sig samma rutiner som alltid är självklart hundarna. De va ju dags för husse att ta ut dem o ge dem mat. Alla hundar hoppade upp i sängen till honom o fjäskade o var ivriga. Men efter lite tjat från mig får jag med mig alla hundar o får gjort rutinerna istället. När vi väl va tillbaka på övervåningen så ville alla hundar in till honom igen. Men ack nej, de hade matte satt stopp för genom att stänga dörren. Jag skulle visserligen gissa på att de behövs ett mindre, eller nä, ett större jordskred för att få honom att vakna nu.

O för att han ska få de så lugnt o tyst som han behöver så kommer jag ta med Ludde i husvagnen med säkerhet. För är de någon som kan föra oväsen o leva runt så är de han. O de unnar jag inte L-E utan vill att han ska få sova så länge han behöver.

Med de sagt får jag nog resa på mig o fortsätta förberedelserna för min lilla resa.

2014-04-17 07:16 | 0 kommentarer

Ja förberedelserna inför Stockholm är ju på högtryck och jag går här o vankar av o an, tar en sak där o glömmer en annan sak där. Går ner till vagnen med saker som ska in i huset osv osv. Men så har jag ju mitt allra största problem. VAD SKA JAG HA PÅ MIG INNE I RINGEN!!!

Denna gången har jag till o med tagit kort på alternativ och skickat till kompisen. Så fick jag tips på ändring o då blev de fler kort till henne
Men de kan ju hända att jag ändrar mig ännu en gång innan jag ska in. Att jag ska ha så svårt med detta

Som de ser ut nu iaf, så lär jag faktiskt ta på mig skorna som jag köpte i Ystad. De har nästan varit svårt att smälta hur bra dem passar o hur snygga o praktiska dem är. O dessutom i storlek 41

Så oavsett vad jag väljer att ta på mig, så blir de ändå dem skorna

Nä, ni kan vara lugna, de är inte dessa skorna
Men de hade varit fräckt o gå med sådana här.

2014-04-16 19:16 | 0 kommentarer

Ja, jag borde ju vara van vid de. Med tanke på hur mycket jag var iväg förr. Då va de ju nästan varje helg. Eller nä, inte varje helg, men de kändes allt som de. O tiden ifrån L-E kändes jobbig, då han jobbar på veckan o jag åkte på helger. Man brukar ju säga att då nöter vi inte på vårt förhållande iaf. Men jag kan säga att vi stärkte de inte heller. De finns ju en orsak för varför vi valt varandra o de är INTE att vara ifrån varandra.

Så när jag avslutade firman så tänkte jag på alla helger vi skulle få ihop. Vad mycket vi kan göra ihop istället. Ja visst, eller hur. L-E jobbar fortfarande på veckan o jag är fortfarande iväg på helger, oftas utan L-E. Han är väl lite nöjd med att inte åka iväg på helger, men han tycker allt de är lite tomt att vara ensam hemma. Igår slog de mig att gisses, han hade ju kunnat följt med denna helgen, de är ju ändå långledigt. Men han säger som tjuren Ferdinand, jag sitter hellre här i lugn o ro o tar hand om de andra hundara
Ja ja, jag vill inte vara iväg mer än vad som behövs iaf

Men så va de ju de här med husvagnen. Märkte ju på min förra tripp att de fattades lite av varje i den. Saker som "alltid" brukar finnas i den. Så även om jag redan gjort en resa, så är de mycket att packa likväl. O när ska jag bada Ronja??? Jag brukar ju göra de dagen innan jag kör. Men hon ska ju inte ställas förrän fredag o jag ska inte köra så tidigt imorgon, så de får nog bli att jag badar henne imorgon istället. För är hon väl badad, då får hon inte vara hund längre, tex busa o leka med Candy, gräva i trädgården eller gå lös på promenaderna. Så för hennes skull badar jag henne imorgon.

Sedan funderar jag på att kanske ta med Ludde också. För jag kan ju faktiskt passa på att träna lite lydnad med honom. De är ju ganska säkert att de blir en ny miljö för honom. Tja, de återstår att se
Men honom behöver jag inte bada även ifall han får åka med. Lite trevligt är de ju för Ronja också, så hon slipper bli ensam hund.

Ja o om inte detta var nog, så ska jag ju till pappa också. Den gamla gubben fyller ju 80 år imorgon. Och vad gör jag då................................jo, kör upp till Stockholm för att åka på utställning. De va ju också en snäll dotter han har. Men han ska inte ha något kalas iaf, så han nöjde sig med att jag kommer upp idag istället. Så kan du få en bulle o en kopp kaffe åtminstonde, som han sa. Misstänker att han glömt att jag dricker inte kaffe längre, utan bara te
Men jag känner hans tant bättre än så, så de kommer bli mer än en bulle som de bjuds på

2014-04-16 12:05 | 0 kommentarer

Tja, vad ska man säga. Jag har ju tränat Ludde ganska mycket i lydnad de senaste och även märkt att han är mycket lydig till vardags. Ber jag honom komma så kommer han, ber jag honom att stanna kvar så stannar han kvar osv osv. Och de har ingen betydelse vad han gör eller vill göra istället. Har jag sagt till honom, då lyder han o han gör de med svansen glatt i vädret.

Men idag va jag iväg o för att träna honom i ett vanligt pass. Men jisses. De va inte min hund jag fick med mig. Han va överallt förutom konsentrerad på mig. När jag kopplade loss honom så drog han iväg på en helt egen väg. O väg är just vad som är nära där vi va. O han är inte van vid väg o bilar, de är ju fördelen (eller nackdelen) med att bo så som vi gör

Jag fick nog jobba med honom i en kvart innan han lyssnade på Fot. Men när jag väl fick kontakt med honom då blev de effektiv träning. O vi körde läggande under gång med olika nivåer på hjälperna. I början va de för mycket hjälper o sedan blev de för få men sedan hittade jag rätt nivå för honom.

Men även om de tillslut blev ett bra pass, så ville han heeeela tiden iväg till något annat. När de kom en bil till parkeringen, när de gick förbi en person eller så satte han nosen i vädret för att "läsa tidningen". Så jag får nog lägga an manken än mer för att vi ska komma vidare. För jag trodde ju vi kommit så långt att vi snart ska starta med tävlning....................

2014-04-14 19:09 | 0 kommentarer | Hundar

Nja, nu leker jag nog lite med orden. För inte har jag tagit igen mig idag också. Utan jag har tagit igen den tid jag inte gjort någonting på

Och eftersom vädret har varit som de varit idag, så blev de till att göra något inomhus. O som ni kanske förstår så orkar jag inte hålla efter inne så väl som man skulle kunna önska sig. Jag är ju hemma för en orsak o den orsaken hindrar mig att orka. Jag är ju iväg nästan var o varanan dag också, på de ena o de andra. Men så älskar jag ju att vara ute o då gör jag de så mycket jag orkar, med påföljd att jag blir efter inomhus. Men de som sagt är åtgärdat idag. O de blev både uppe o nere idag, bord, bänkar o golv tvättade.

Från början hade jag bara tänkt ta ett rum. Men så kollade jag i trappan, tja de va nog ett tag sedan som den sett dammsugan, så de får jag nog ta också, men de är ingen idé ett ta trappan om jag inte dammsugar övervåningen o ska jag dammsuga övervåningen då behöver jag faktiskt röja bordet också o ska jag röja bordet då måste jag dammtorka tv:en o hela den möbeln och de är ju ingen idé att bara göra ett rum där uppe, utan de blev även sovrummet. Men när jag ändå ska göra rummen här uppe, trappan o vardagsrummet där nere, tja, då kan jag lika väl även ta köket, hallen o toa också. Tja, så hela huset blev gjort. Tur att huset inte är så stort

O nu är kroppen öm lite här o lite där. Tur att jag var hos kiropraktorn igår. För ibland är de ju förebyggande att gå dit, inte bara gå när man har ont.

Nu önskar jag inget annat än att jag får en god natts sömn, för imorgon ska de iaf inte regna, så då blir de till att vara ute, så mycket jag orkar iaf

Ja, såhär kan jag faktiskt också göra ute. Inte liggandes på backen, men väl bara njuta ute.

2014-04-09 22:45 | 0 kommentarer

Pga för få anmälda så ställer jag in kennelträffen på lördag. Men jag pratade med Gustaf idag och vi tänkte sätta ett datum längre fram, tidig sommar för en träff istället.

Så vet ni om att ni behöver tex vaccinera era hundar vid den tiden, så är ni alla hjärtligt välkomna

2014-04-09 11:03 | 0 kommentarer | Hundar

De är ju nästan för bra för att vara sant detta. Men jag har faktiskt bara gjort de jag har haft lust med igår o idag. De brukar jag väl så sett alltid göra, eller nästan iaf. Vad har jag gjort då? Jo, INGENTING. Kan ni tänka er

Jag skrev ju för ett tag sedan att de va för bra väder i för lång period. För jag håller på med än de ena o än de andra. O sedan får kroppen betala priset. Så nu när de varit sämre väder så har jag passat på att ta de lugnt.
De känns dock lite otacksamt de jag har gjort. De har inte bara varit jag heller utan L-E har allt varit med också.

Men de är väl med utomhusstädning som inomhus. De man gjort syns inte men de man inte gjort syns. För vi har röjt o härjat här i trädgården båda två. Jag har gått bärsäkrargång med röjsågen o L-E i högsta högg med motorsågen.
O sedan har jag haft nöjet att puttra runt med min lilla "traktor". De är ju inte alltid som de jag köper o gör är så väl genomtänkt, men den är nog de bästa jag köpt på länge.

Med den kör jag bort de vi krattat ihop, de vi sågat ner o kör de som är för tugnt för mig att bära överhuvudtaget. Så den underlättar verkligen vårt arbete. Sedan är de ju himla kul att sitta där o puttra runt på den också

Såhär ser min nya leksak ut. O till den har jag flera tillbehör, allt för att underlätta de som finns o göra här.

2014-04-08 19:29 | 0 kommentarer

Då är det dags för en kennelträff igen. Denna gången har vi det här hemma hos oss och veternär Gustaf Elsing kommer hit för att utföra vaccination och andra saker som går att göra på hemmaplan, tex kloklippning.

Han kommer även kontrollera hjärtat på samtliga hundar, för dem som vill. Det är ingen kontroll som kommer skickas in till Kennelklubben för registrering utan enbart för sin egna skulls sak. Gustaf kommer bli godkänd för att kontrollera hjärtstatus på cavalierer, dock är det en process som tar lite tid att bli, men han anstränger sig för att bli det.

Jag bjuder även in för mer än mina egna hundar. Så andra som läser detta är också välkomna, meddela mig bara

Träffen är lördagen den 12 april kl 10.30 och jag kommer bjuda på något ätbart, vad vet jag inte än, men helt klart kommer jag baka något på ägg från mina egna höns. Men något mer än det blir det säkert

Ring, skriv här eller maila mig ifall och hur många ni kommer.
OBS!!! Glöm inte att ta med vaccinationsintyg.

Vaccinationen kostar 330.-

Alla hjärtligt välkomna!!!

Här är från vårt förra veterinärsbesök. Hoppas innerligen på att de är lika fint väder då, så vi kan sitta ute då också.

2014-04-03 11:49 | 0 kommentarer | Hundar

Idag var den första lydnadsträningen ute tillsammans med träningsgruppen. Just idag kunde bara jag och Inger, men så blir de ju ibland. Men jag hann knappt komma ur bilen förrän jag inser att. Oj, nu kan jag ju inte köpa godis ifall jag glömt hemma, jag kan inte träna på hinder om de skulle falla mig in och Ludde va som bortblåst i huvudet. Han va inte alls intresserad av att träna. Han skulle titta på än de ena o än de andra.

Jag tycker ju ändå jag åker runt så mycket på nya ställen o tränar så fort jag bara kan, då brukar han inte bry sig om de runt honom, men idag va han ganska billig kan jag säga. De va en som var i närheten som jag frågade ifall hon är rädd för hundar. För jag typ såg på Ludde att minsta lilla chans han får att rusa iväg till henne, den tar han. Men då gjorde jag en inkallning. Nja, de gick väl sådär. Farten hade allt annat att önska o innan han vänder upp så va han bara tvungen o kolla in henne som stod längre bort. Jag får nog vara nöjd ändå, för han klarade faktiskt uppgiften, UTAN att rusa ifrån mig.

Efter momentet så sa hon att hon kan tänka sig ta med honom hem. Ja, svarade jag, han är ganska billig idag
Men jag har allt med honom hem ändå

Men nu när vi va ute så tog jag faktiskt med mig lilla Candy också. Inte för att träna lydnad, men bara att hon vänjer sig att vara på min vänstra sida och att någon annan pillar med henne. Jag hade tänkt ta med utställningsbordet, men av olika orsaker fick jag inte med de. Annars hade jag tänkt ha henne där o att Inger skulle grejat med henne. Allt i ett lekstadie. När jag gör de här hemma, så går jag runt bordet och klickar henne och hon följer mig hela tiden o svansen går som, tja, propeller går långsamt jämfört med hennes svans

Trots denna träning idag, så är de inte slut för mig idag. Jag ska faktiskt iväg o träna Bea i rallylydnad också. Men till de kan jag glömma både godis o annat, för då ska jag till mitt andra hem, HallåHund igen. Kändes som sagt konstigt att inte åka dit idag på lydnadsträningen

2014-04-02 15:08 | 0 kommentarer | Hundar