Trots att helgen inte ens är slut än, så har min helg varit ganska händelserik. Min helg började redan i torsdags, då jag åkte upp till Köping för att vara med på cavaliersällskapets rasspecial på fredagen.
I vanliga fall när L-E inte kan åka med så åker jag ju helt själv, men de slapp jag denna gången. Underbara (lille)Ewa var med mig både upp och ner. Och de får jag säga har varit underbart. Inte bara att jag hade sällskap utan de kändes inte som att de var så många mil, trots att de var 40 mil/väg, så gick de smärtfritt att köra.
Hm, nu kanske jag ska granska den där smärtfria körningen lite närmare. På vägen upp så får jag ett riktigt obehagligt kast på vagnen, när en husbil kör om i riktigt hög fart och sniker vagnen så jag som sagt får kast 
Jag har ju säkerhetshandske på husvagnen och den jobbade riktigt hårt för att få fog på vagnen, men de hjälpte inte. Utan jag fick nästan stanna innan vagnen gav sig o lugnade ner sig.
Någon som inte var lugn efter de var jag själv. De skakade i hela kroppen o huvudet snurrade. De fanns inget annat att göra än att stanna, gå ur bilen o lugna mig. Nu är jag ju en ganska van husvagnschaufför men de kastet var de kraftigaste jag fått.
Väl bakom ratten igen så satt känslan fortfarande kvar, men bilen behövde tankas så vi stannade inte långt mycket längre fram. Där blev de fika också och rastning utav hundar.
Resten av resan upp DEN gick smärtfritt.
Väl i Köping så fick vi snurra runt lite, för i PM:et från cavaliersällskapet så står det som vägbeskrivning, följ WKK's skyltning. Ja, den var väl bra när man kommer på torsdagen o dem sätter upp skyltar på fredagen 
Men tillslut hittade vi och fick parkerat vagnen. Vi åkte iväg för att handla också, jag tyckte vi kunde ju likaväl handla för båda dagarna. Så så blev de. Fisk ena dagen o kyckling andra dagen. Vi blev väl inte så långrandiga på kvällen, för de tog sin tid att köra upp. Jag körde hemifrån halv åtta o var i Köping strax före fem.
Rasspecialen skulle inte börja förrän kl elva, så de var inte allt för bråttom på morgonen, utan vi kunde ta de lugnt. Redan innan vi åkte upp så läste jag att de blivit domarändring för valparna. För de var så många anmälda. Och valpar var hela 17 stycken. Så många valpar har jag aldrig varit med om. Men kul var de.
Kritiken för Candy löd:
Bra skalle, nosparitet önskas kraftigare. Raka framben. Något öppna tassar. Bra hals och skuldra. Något kort överarm. Kunde ha lite mera knävinklar. Bra pälskvalite. Rör sig ok från sidan.
Hon blev oplacerad i valpklassen.
Eftersom de var så många hundar så blev de en lång stunds väntan för mig tills Ronja skulle in. Så jag passade på att gå till husvagnen för att göra några mackor, hade ju inte fått med de när vi gick på morgonen. Nu var de inte så långt till vagnen så de var ingen större fara. När jag tar ur margarinet och ska bre, så var smöret mjukt, ändå står effekten på max på kylskåpet. Okej, jag kör de ju på gasol när vi inte har ström, så då orkar väl inte den kyla så bra när de var så varmt som de var. Ingen mer tanke på de, mer än att inte ha dörren öppen mer än nödvändigt.
Jag läser i programmet när jag skulle in med Ronja, då märker jag att jag har tydligen anmält henne i unghundsklassen. Ops typ, blev min reaktion då. Okej hon är 15månader, så hon får ju gå där, men de hade nog varit bättre om jag anmält henne som junior. Men men gjort är gjort.
Här är Ronjas kritik:
A sweet black&tan with soft expresion, would like slightly better angulation althrouht, nice size and substance with good bone.
Med de fick hon VG och oplacerad.
När specialen var slut gick vi tillbaka till vagnen och insåg att vi behövde handla lite mer iaf. Så jag sätter mig i bilen o vrider om nyckeln. Och de händer ingenting. Jo, motorn går runt men jag hör ju hur de bara blir längre o längre tid mellan varven och ljuset på instrumentbrädan blir bara svagare o svagare. Nä, de kan inte vara sant, så jag drar runt nyckeln igen. Jo de var så, och självklart var ljuset än svagare än första gången jag drog runt nyckeln.
Nu blev jag ju något ställd, så jag ringer L-E för att höra med honom om vilka alternativ jag har, samtidigt för att förmedla vad som hänt. Men inte långt efter jag avslutat samtalet med honom så ringer han igen. Då påminner han mig om att vi har ju M-försäkringen med assistanshjälp. Så jag ringer dit, förklarar problemet och hur bilen uppför sig. Nog för att jag kan bilar och med mycket stor sannolikhet visste att de berodde på batteriet, något som stått på och dragit ur batteriet. Men han drog upp ett scenario med att om bilen behöver in på verkstad, så öppnar ju inte den förrän på måndag och då kommer jag få ta billigaste resalternativet hem, för hyrbil ingår inte i försäkringen.
Nä, sa jag med lite fniss i rösten, här ska inte tas något billigast alternativ hem, för jag har både husvagn och två hundar med mig.
Oj okej, sa han då, men skulle inte bilen starta så hjälper jag dig med hyrbil iaf.
I mitt stilla sinne tänkte jag att, jag kan väl hyra de själv, helt bakom flötet är jag ju inte 
Klockan närmade sig sju dessutom o affären stänger då, så jag kände ju lite oro för att inte hinna dit. Men framför vår husvagn står goda vänner som ställer upp så jag får låna hans cykel för att komma ner till affären. De var inte bara de dem hjälpte mig med utan jag var där o fick hjälp med lite annat också, även inne på utställningen fick jag hjälp av dem. Jag tackar än en gång för de jag fick hjälp med 
Men så kom bärgaren för att hjälpa till med bilen och med den där lilla "lådan" han hade med sig så startade bilen direkt. Han kollade även så generatorn fungerade som den skulle. Och de gjorde den, puh tack.
Nu ville jag ut o köra bilen lite för att ladda upp batteriet igen. De blev väl inte så långt men tyckte ändå att de borde räcka. Jag vet ju att tändningslåset till bilen krånglar lite, så jag misstänkte att den inte blivit avstängd riktigt o de var de som dragit ur batteriet.
Nu var klockan ganska mycket, men jag hade iaf tagit fram briketter och tänt den innan jag körde iväg med bilen. Så väl tillbaka var de matdags för oss. Jag öppnar paketet med kyckling och de bara kommer en odör som inte lucktade hallon precis. Jag ber Ewa dofta på de och hon säger de samma. Så utan att tveka åker den ut ur vagnen. Då misstänker vi att den blivit dålig eftersom kylskåpet inte hållit kylan. De blev bara till att tänka om och hitta på något annat att äta.
Dagen efter var de dags för kennelklubbens utställning. Då var de dags för domarbyte nr 2. Återigen för valparna. Här har jag anmält Candy till domare jag vet är lugna och goa mot hundarna, så blir de byte på båda dagarna. Jag är ju så rädd om henne, vill att hon ska få en bra start i sitt utställningsliv. Nu gick allt bra, men jag råstuderade domaren innan tikvalparna skulle in.
Candys kritik på lördagen:
Feminint huvud. Korrekt bett. Något kort nos. Bra ögon. Aningen framskjuten skuldra. Bra rygg och kors. Bra päls. Något högställd bak i rörelse. Fint temperament.
Men detta blev hon 4:a av tikvalparna.
Ronja hade utstatt domare och såhär löd hennes kritik:
15 mån. Bra storlek och prop. Tilltalande fem. huvud med bra detaljer. Välkroppad. Bra kors, svans, ben o tassar. Något trång bak. Bra ???(kan inte tyda). Välpresenterad.
Med detta fick hon excellent och blev 3:a i klassen.
Med tanke på problemen med bilen så var vi lite oroliga över den, och de visade sig vara befogat. Innan vi packar ihop vagnen o kopplar på vagnen så teststartar jag bilen och naturligtvis startar den inte
Men Ewa hade pratat med andra gemensamma vänner som hjälpte oss få igång bilen. De blev lite senare än tänkt, men vad gör man.
På vägen hem plockade vi upp Cecilia också, för hon var i Örebro och skulle hem till Borås. Så för att slippa ta tåget hem åkte hon med oss.
Utan att jag tänkte på det, där vi plockade upp henne, så stänger jag av bilen. Men de var ingen fara, den startar igen. Men så stannade vi för att köpa med oss mat, då vågade jag inte stänga av, utan låter bilen stå igång. Cecilia var kvar i bilen, så ingen tog den 
Vi stannar ett tag senare för att tanka bilen, men då stänger jag av den. Även efter de startar den. Efter ett tag stannade vi ännu en gång, för att rasta hundarna. Men då startade den INTE 
Vi valde att stanna vid en bensinstation iaf, för skulle vi få problem så finns de ju folk som kan hjälpa till. O de kan jag säga att den "skräck" jag såg i tjejornas ögon på bensinstationen när jag frågade ifall de kan hjälpa mig på något vis, så blev svaret bara nej tyvärr. Ha, men har ni startkablar jag kan köpa iaf. Tja, i så fall, finns de där borta bland biltillbehören. Alltså jag är inte lastgammal, men jag kommer ihåg när man kunde gå in på en tapp o få hjälp. Både med de ena o andra. Idag kan personalen bara menyn till korven, typ.
Men jag fick raggat tag på en kund bland pumparna. Han blev bara glad över att deras stopp skulle bli längre, för då hinner barnen äta i lugn o ro
Nu hade han en Audi av nyare modell. O när vi öppnar huven så ser vi inget batteri. O ägaren har ingen aning var de sitter, men så får han syn på en lucka o där var iaf pluspolen. Vi fick kopplat ihop våra bilar o min bil startar igen.
Nu vågade jag inte stänga av den någon mer gång oavsett hur länge jag skulle stanna. Men de blev bara två stopp till efter detta. En gång för att släppa av Cecilia o en gång för att släppa av Ewa.
L-E kollade över bilen idag o då visade sig att batteriet hade väldigt låg spänning, så han har satt de på laddning. Vet ju bara inte om de spelar någon roll, för har inte batteriet blivit laddat på 40 mil, så tror jag inte de kommer igång med extern laddare.
Mina planer är ju att åka till Ransäter till helgen, men vi får väl se hur de blir med de. Bilen ska vara helt okej innan jag åker något långt igen. Nu har jag kablar iaf om de skulle hända igen.
2014-07-20 19:09 | 0 kommentarer