Helec's Kennel

Som jag skrev för ett tag sedan så löper ju Candy nu för första gången. De har varit mycket intressant att se hennes utveckling och förändring.

Men nu är de snart över, tror jag iaf. För hon kan ju ha längre löp än normalt, men de vet jag ju inte förrän hennes första löp är över. Men de jag märker på Ludde så är de i slutstadiet av löpet. För Ludde han sjunger o gurglar (ett mycket roligt ljud han får ifrån sig ) och ylar. Han är helt desperat o vill komma till Candy.

Alla som har både hanar o tikar vet ju vilket jobb de är när tikarna löper. Men jag kan säga att här går de bra när tikarna börjar löpa, då kan de fortfarande vara tillsammans, iaf när vi är med. Ska jag åka iväg, då tar jag med mig antingen tiken som löper eller Ludde. Sedan när höglöpet börjar så tar vi isär de helt. De är fortfarande ganska lugnt.

De är allt annat jag kan säga om när tikarna är i sitt slutskede i höglöpet. Då vaknar minsann Ludde till liv och låter som han gör. De är typ som att han menar på att nu måste han skynda sig innan löpet är över.

För mig och L-E är de inga större problem, men vi märker ju hur stressad Ludde blir utav detta. Så jag har tänkt och funderat på om inte han mår bäst av att flytta de dagarna. Jag har gått igenom den ena personen efter den andra för att hitta någon att fråga. Men inte kommit fram till någon.

Men så igår, slog de mig om en person. Och när jag frågade så sa hon ja utan närmare fundering

Hon känner Ludde väl och Ludde känner henne. Hon bor helt underbart för att ha honom hos sig. Och vi pratade lite praktiska lösningar så de blir så lätt som möjligt för henne att ha honom
Jag känner fullt förtroende att detta är en jättebra lösning. Nu ska jag bara åka till henne, så hon och Ludde får rutiner ihop. Hon själv har varit inne på att skaffa hund, så nu får hon en lånehund iaf lite då o då

2014-10-24 08:53 | 0 kommentarer | Hundar

Jag är ingen stor fantast av att hundarna ligger i sängen. Men samtidigt är de svårt att motstå dessa små älsklingar att få vara där. L-E brukar ligga som en stoppad korv när alla är i sängen

Men när L-E har gått upp o åkt till jobbet, så kommer de till min sida istället. Och de slår nästan aldrig fel. Oavsett hur jag än ligger o hur mycket täcke jag har på mig, så hittar de alltid DIREKT till mellan mina ben. Jag begriper inte hur de kan göra de.

Jag menar de ser ju inte hur jag har mina ben. Jag kan ligga på sidan med böjda ben eller ligga på rygg med ett ben böjt eller ligga nästan på mage med de andra benet böjt. Men de som sagt spelar ingen roll hur jag ligger. Hundarna lägger sig direkt mellan benen

Något som var än mer märkligt va Tyzon (vår stora labrador vi hade). Jag kan nog räkna de gånger han råkade trampa på våra ben i sängen, på en hand. Han hoppade upp från golvet o näst intill ALDRIG trampade på oss. Men hur kunde han veta var våra ben är???
Han kan ju knappats sett under täcket, från golvet, hur vi låg. Att han väl uppe i sängen inte trampade på oss är en sak.

Sedan en annan sak, HUR tunga är de inte när man ska försöka flytta på dem? Jag försöker få benen under dem så dem inte ska åka ner i golvet, men då rullar dem liksom och kämpar för att ligga kvar på samma ställe. Då får jag hjälpa till med händerna. Men de tar ju bara en liten stund, så är de tillbaka på samma ställe av täcket som de redan låg på.

Men jag är fortfarande lika förbluffad över deras förmåga att "se" hur man ligger

2014-10-20 13:33 | 0 kommentarer | Hundar

Ja, så låter de här på kvällen när de ska få sin sista kissetur på kvällen. Eller kissetur o kissetur. Numera släpper vi bara ut dem i inhägnaden som vi gjort i anslutning till altanen.

Sedan i fredags har vi ju haft Honey här, för att hon förhoppningsvis ska börja löpa nu när Candy löper. Vet inte om de påverkade henne, men ändå värt ett försök. Men iaf, i en vecka hade vi sammanlagt fyra hundar. Kändes så underbart när vi förlorade två stycken på mycket kort tid. Okej, den ena finns fortfarande, fast inte här

Jag körde tillbaka Honey idag till fodervärden, så när jag kallar på hundarna, ALLA hundar, så kom de bara en hund
Den andra hunden va redan nere och Ludde va i buren på ovanvåningen (dels pga hans muskelinflammation, men även för att Candy är i höglöp), så han kunde inte följa med ner. De kändes så tomt att bara släppa ut två hundar.

Nu går jag väl händelserna lite i förväg, men de känns som att jag/vi kommer behålla en efter Beas förväntade valpar, allt för att få upp antalet hundar här igen

2014-10-18 23:15 | 0 kommentarer | Hundar

Det är inte lätt att bli stor tjej

Kan bara föreställa mig vad som försegår i hennes lilla huvud. Märker ju helt klart en förändring hos henne. Något jag inte märkt på andra tjejer när de blir stora tjejer. Nu är hon dessutom väldigt intressant för Ludde. Och hon undrar varför han vill vara i baken på henne

Hon förstår inte heller varför både Bea o Honey morrar åt henne när hon rider på dem. Då kan man riktigt se i blicken på henne: Men är de inte såhär jag ska göra???

Kan säga iaf att hon sköter sitt löp med bravur. Enda gången jag ser fläckar på golvet är när hon sitter och väntar på maten, men då är ju focus på något annat

2014-10-16 06:57 | 0 kommentarer | Hundar

Ja, när ska man äta söndagsmiddag om inte på en söndag. Men ibland kan man undra om man inte skulle kunna ha samma middag även på en vardag. Iaf om man tittar tidsmässigt på matlagningen.

För de är väl de som gör en söndagsmiddag till just söndagsmiddag, att man ägnar mer tid åt matlagningen än vad man hinner med i veckan.
Dagens meny bestod av helstekt innerfilé, rösti och kryddig béarnaisesås. Och vid närmare åtanke så de som tog längst tid och som var jobbigast att göra, var att riva rotgrönsakerna till röstin. Vi nöjde oss inte med bara hemmaodlad potatis utan de blev även hemmaodlad palsternacka och morötter, de va dock inte hemmaodlade.

Men annars skötte sig köttet på egen hand i ugnen, röstin stod ju bara på spisen och såsen va ju bara att blanda med vatten och koka upp. Så vad är de som säger att man inte skulle kunna göra en sådan middag även mitt i veckan. Men de "låter" väl för fint för att göra de.

Nu blev de såpass över så de blev över tills imorgon också TROTS att de är måndag då

Detta är inte vår middag idag, men de ser gott ut, så kanske att de blir detta till nästa gång

2014-10-12 18:40 | 0 kommentarer

Vi jämför ju ofta våra hundar med människor. Eller många som säger typ: skulle du göra så med dina barn, tex. Många förmänskligar hundarna också. Men jag har nog dragit de en bit längre

Nu är de ju ett tag sedan som vi tog bort vår underbara, älskade och mycket saknade Alice. Vissa dagar gör de så ont i hjärtat på mig och jag får gråta en liten skvätt för att lätta på trycket. Men när en människa går bort, så går ju alltid dess ägodelar i arv till släktingar. Och jag vet ju att jag var rik när jag hade Alice. Rik på kärlek och nu rik på minnen.

En sak vi ofta sa på kvällarna va att "jag vet var Alice är", de gick inte ta minste på, för de hördes klart och tydligt

Hon har nog låtit så högt så vi har inte hört någon annan hund snarka. För den senaste tiden så har Bea börjat snarka också. Eller om hon kanske alltid gjort de fast vi inte hört henne. Både jag o L-E bara tittar på varandra o lite förvånade konstaterar att vi har en "ny" snarkare

Men Bea har tagit över/ärvt fler beteenden från Alice. När vi hade Honey hemma, så gick ju inte hon ihop med Alice. Så då valde vi att placera ut Honey på foder. Och sedan i fredags har vi Honey här hemma. Och jag tänkte att nu ska här ju vara lugnt o skönt för Honey. De är första gången hon är här sedan vi tog bort Alice.

Men nähä, de satte Bea stopp för. Honey hinner inte ens innanför dörren, så hoppar Bea på henne o talar om på fullaste allvar vem som bestämmer här nu. De va inga problem för oss att ta isär dem, men de kändes så typiskt. Sedan har de grymtats och morrats här lite om vartannat. Mest är de Bea som talar om var skåpet ska stå.

Det är ju ganska roligt att se hur Bea har utvecklats de senaste. För ett år sedan så bad hon om ursäkt för att hon satte sina små söta tassar på golvet. Och nu är hon stora damen som svarar upp för sig själv.

Så jag får nog säga att mitt arbete med Bea har givit resultat. Så hon är helt klart redo att föra arvet efter Alice vidare

Ja, min nästa generation är Guld värda

2014-10-12 14:24 | 0 kommentarer | Hundar

Att vi har många namn, utöver tilltalsnamn, på våra hundar har väl inte undgått många. De är Bea-bus, lillskit, lilleman och andra passande namn.

Och vårt senaste tillskott har självklart mer än ett namn. Först hade vi tänkt kalla henne för pyret, men vid närmare åtanke så känns de ju sådär att kalla en hund på kanske 10 år för pyret. Men så kom vi ju på de perfekta namnet (som ni vet) Candy. För söt som godis lär hon vara hur gammal hon än blir

Pyret har vi inte släppt helt ändå, för hon är ju vårt lilla pyre
Men hon har även kallats för Lilla. Kanske inte de bästa namnet, då hon inte lär förbli den minsta här, med tanke på att vi tänkt ha henne resten av hennes liv. Men de föll sig så.

Men nu får vi nog ha ett nytt namn för henne, för hon är inte LITEN längre. Idag har hon blivit vuxen
Som jag har väntat på detta. Jag har trott att hon skulle börja löpa för över en månad sedan när man kollar efter tecken som kan tyda på löp. Men nu är jag heeeelt säker på att hon börjat. Ludde va den sista pusselbiten som fick mig att märka att klockan var slagen när han är som en magnet i baken på henne

Så då får vi se nu då vad hennes nästa namn blir

2014-10-09 07:23 | 0 kommentarer | Hundar

Ni som följer mig via facebook kunde ju läsa att sedan igår kväll hade vi båda barnbarnen här. De stannade över tills idag också. Redan innan de kom hit visste de att jag skulle hämta höns idag o de ville de inte missa

Så redan i morse började dem fråga när vi skulle åka för att hämta hönsen. De blev direkt efter frukost. Barnen fick ingen dålig frukost, kokta vaktelägg med kaviar. De slank ner som vilket godis som

Sammanlagt var de sju stycken hönor och en tupp jag skulle hämta. Jag ska ta kort på alla längre fram, men än så länge behöver de anpassa sig efter sitt nya ställe. Men jag kan avslöja att tuppen är nog den snyggaste jag har. Han är viltfärgad i ljusa toner och spräcklig, tja, de är nog de bästa sättet jag kan förklara honom på.
Dessutom är en av hönorna av samma färg

Nu kommer väl ingen bli chockad, men jag hade inte gjort klart på de stället som dem skulle vara. Så väl hemma igen så fick jag dra igång. Dessa hönsen är faktiskt de första som flyttat in i den stora byschan. Okej, jag är inte klar med den än, men den delen som jag placerade dem nu, är ingen fara. De finns inget ljus där inne än, men de ska ju bara till en sladd utifrån så är de klart. Iaf vad jag tror

Men nu när barnbarnen va här så gåååååår de inte vara ute utan att Oskar vill vara med. Hur underbart som helts. Han vill vara med o vara ute så mycket han kan. När jag gick på gården och jag letade efter de ena efter de andra, han hjälpte till att leta. Jag skulle sopa i den nya boxen, då är Oskar med o hjälper till. Jag hade flera äggkartonger som inte var sorterade, då säger Oskar, De kan jag göra. Tillbaka i den nya boxen behövde jag hjälp med en låda, de fixade Oskar. Inte nog med att han tog ut den, han flyttade den dessutom så den inte stod i vägen. Dags att ta in nytt spån o sprida ut de. Oskar tog med krattan som jag brukar använda. Denna gången behövde han inte säga att han ville göra de. Han bara tog tag i krattan o började dra loss de från balen. Han fick lite problem när krattan slog i väggen hela tiden. Men de tog inte lång tid förrän han vrider krattan och börjar kratta uppåt i balen. Kan ju inte annat säga än att grabben är klävver

En av alla gånger vi va inne hos de andra hönsen så gick han runt i varje box o kollade in. O han blev helt till sig när han såg ett ägg i en box. Jag blev lika glad över hans glädje för hans "fynd". Jag frågade om han ville hämta de. Jo, de va inga problem. Jag lyfter honom över grinden o han trampar på längst in i boxen, utan att störa eller skrämma hönsen, tar ägget och går lika lugnt tillbaka till mig. Jag tar ägget o sedan lyfter över honom tillbaka igen. Han var så stolt o nöjd över att han gjort en insatts och hjälpt mig

Man kanske inte har så höga krav på en femåring. O de har jag inte heller, nästan tvärtom. Jag förklarar enkelt så jag tänker att han ska förstå. Men innan jag är klar så säger han jag fattar. Okej, tänkte jag. En liten stund senare ser jag honom göra något annat. Jaja, tänkte jag, han orkade väl inte hålla på med de längre.

Men ni ska bara veta en som tappat hakan idag, när jag ser att han gjort färdigt PRECIS så som jag ville ha de. Dessutom plockat undan och lagt saker åt sidan

De var så himla kul att göra ordning för de nya hönsen när jag hade en sådan otroligt duktig hjälpreda. Hoppas han tyckte de va lika kul som jag tyckte

2014-10-05 19:33 | 0 kommentarer

Igår mötte jag Pia på Rumänieninsamlingen (för er som inte vet vad de är för ett ställe, så är de en secondhandbutik, där hela överskottet går till Rumänien). Jag hade inte jättemycket tid, för jag var mellan två olika ärenden som var tidsbestämda.

Men den senaste tiden så har jag sökt efter ljudböcker, antingen på skiva eller som ljudfil. Så jag passade på att kolla om de fanns några ljudböcker. Jag böjer mig ner för att kolla ett fodral. Då smäller de bara till i ryggen o jag skriker till av smärta.

Min första kommentar till Pia var att jag ska till min kiropraktor som idag, som tur är.
Väl där idag talar jag om vad som hände. O han går över de stället. O jag kan säga att inte bara igår när de small till utan även idag när de ska tillbaka till rätt ställe, så snurrar de riktigt bra i huvudet

Jag har ju haft stora problem med yrsel i många år, som jag skrivit om tidigare. Men de fick kiropraktorn bukt med. Och efter idag så frågade han just hur det är med yrseln. För just där som de small till igår, de var där som problemet med yrseln satt. Nu har de krampat så mycket just där, så han klarade inte av, eller MIN kropp klarade inte av att ta allt idag, utan jag får komma tillbaka nästa vecka också, så jag blir av med spänningarna.

Nu hoppas jag verkligen att denna veckan går fort, för som de snurrar o värker. Men de är klart, jag har ju bastun jag kan sätta mig i så kommer nog värken släppa iaf

Detta är min kiropraktors logga. Ganska passande va

2014-10-01 14:29 | 0 kommentarer