Helec's Kennel

Ja, man brukar ju säga att tiden går fort och i år är de 20 år sedan som jag flyttade hit. Och ända från början så har vi pratat om att renovera köket. De har alltid varit en hållhake när ämnet kommit på tal. Vi har ju en vedspis med vedlår och vattenbehållare som sitter inmurad i skorstenen.

När vi ska renovera köket så behöver vi bryta upp de golv som är idag och isolera de, med påföljd att de kommer bli högre än idag. Och då är vedspisen "i vägen". Vi har haft snickare här som kollat på en lösning, vi har haft inredare här för att kolla vad han kan komma med för förslag. Men alla har gått bet på en lösning. Jag har sökt till flera byggprogram för att de kanske har en lösning.

L-E har haft en lösning hela tiden. Helt enkelt ta bort vedspisen. Men de har jag tyckt vara helgerån. Men nu har jag nog kommit till insikt att de är de bästa. Egentligen har vi inget litet kök, men samtidigt får vi inte plats med de vi vill ha i de. Så vi har ingen frys i köket. När jag flyttade hit så fanns de bara en frys i matkällaren. Och dit går jag INTE. De finns alltså ett ställe på tomten som jag aldrig varit inne i på 20 år o jag kommer inte gå dit de närmsta 20 åren heller. Många vet varför

Så om inte L-E tog upp från frysen på morgonen så gjorde inte jag de heller. De medförde en massa planering o de va ohållbart i längden. Så vi köpte en box som vi ställde i lillstugan. Mycket bättre. Sedan dess har vi även skaffat ett frysskåp som står i stallet, för att ha hundarnas mat i.

Men nu vill vi verkligen ha både kyl o frys i köket. Inte nog med de utan även ha kylskåpet på ett annat ställe i köket. För idag räcker de att en person sitter vid bordet, så kommer man inte åt kylen. Och då får allt kära vedspisen offra sig
Jag tycker visserligen fortfarande att de är tråkigt. För den passar så bra där och jag tycker den är snygg. Men till saken hör också att vi har eldningsförbud i den. Och ska vi få bort förbudet så måste vi provtrycka skorstenen igen. O då undrar jag för vilken orsak. Har vi inte använt den på 20 år, hur mycket kommer vi använda den nästa 20 år. Och jämför man med hur mycket och ofta vi använder kyl o frys, så är ju svaret ganska enkelt

Nu hoppas jag bara inte att de tar 20 år tills vi får gjort vår lilla ändring. Men redan nu planerar jag för hur de kommer se ut när de är färdigt. Jag vill sätta nytt kakel på hela ytan och de kommer bli överskåp på en annan vägg och nya tapeter. Tja, taket kanske får sig en omgång också.

Varför bara göra lite när man kan göra allt på en gång

Detta är inte vår spis, men den ser väldigt lik ut.

2015-01-11 19:48 | 0 kommentarer

Nu har jag ju gått in i en ny fas med Trixa. Eller kanske inte en ny fas, utan i den fas hon behöver vara i sin träning. Innan My Dog så koncentrerade jag ju mig på de sociala, som var långt för tidigt för henne med tanke på hennes bakgrund.

Men nu när de är över så går vi tillbaka till att träna kontakt och binda band. Ja, binda band vet jag inte om vi kan göra mer än vi gjort. För om jag får säga de själv så har vi ett otroligt band. Både jag o Trixa men även L-E o Trixa. Hon känner sig verkligen som hemma här nu. Hon leker med de andra hundarna, antingen bara med Candy eller alla på en gång

Efter My Dog så har ju jag själv behövt återhämta mig och min kropp. Så de har inte blivit någon träning med någon. Men så idag kände jag att kroppen och knoppen orkar med en promenad i skogen. Jag var ju lite frågande till ifall vi skulle komma runt hela slingan med tanke på Egon. Men jodå, de va inga problem. Klart att vi såg många grenar som låg på backen och ett o annat träd hade också givit vikan, men inget som störde stigen vi går på.

Och jag hade inga betänkligheter med att gå ut i skogen nu. För nu blåser de ju inte så mycket, så de ska ju vara riskfritt. Men ärligt talat skulle jag nog tagit ett snack till med mig själv om de, för jag blev faktiskt lite orolig efter vi kommit en bit. De va ju inte utan att jag kollade ifall något träd var på väg ner och över oss. Men vi gick helskinnade genom promenaden

När jag började träna Trixa så va de ju att sitta på ett ställe o vänta tills hon tog kontakt med mig. De stadiet är hon förbi. Så nu är de inkallning som gäller. Okej, jag hade börjat med de lite innan mässan. Men nu är de full koncentration på de. Jag har ju haft henne lös några gånger och de har gått över förväntan, även om jag inte är nöjd med inkallningen. Hon rusar iväg så långt så jag inte ser henne och hon kommer när hon tycker de är dags. INTE okej i mitt tycke. Men att hon kommer över huvud taget är ju bara bra, så de finns att bygga på.

Nu var de ju inte bara träna henne jag behövde innan mässan utan hon behövde även gå ner nästan ett kilo. Så de blev ett lightfoder som godis, med tanke på hur mycket jag behövde ge henne. Men nu är ju även de över. Jag fick ner henne de jag önskade så nu går jag även över till att ge henne samma godis som de andra får när jag tränar.

Och de är väl egentligen de som gjort de senaste framstegen. Detta godiset är mer värt för henne. Nu reagerar hon iaf när jag berömmer o hon börjar fatta att hon ska få godis när jag säger att hon är duktig.

Även om jag kan ta de lugnare med den sociala träningen med henne, så kommer jag inte sluta med de. Däremot kanske ha samma hundar o samma störning hela tiden och sedan utöka när hon är redo för de.

En sak är klar iaf att jag ska testa vilket godis som hon "säljer sin själv" för. Så jag kan ta fram de när de verkligen gäller

2015-01-11 13:25 | 0 kommentarer | Hundar