Nu har de ju gått några dagar sedan Candy fick sina valpar. Och vi har börjat komma in i nya rutiner. Första dygnet reagerade hon så fort vi skulle in eller ut ur rummet. Och jag vill ju vara där hela tiden 
Känna lukten av nyfödda valpar, höra ljudet när de piper, njuta av smackandet när de diar, se hur Candy är med dem och prata med dem 
Men jag behöver ju göra praktiska saker där inne också. Candys matskål ska fyllas på så fort den är tom och hon ska ha färskt vatten hela tiden. Plus att jag måste hålla rent i hagen för både Candy och de små. De har jag naturligtvis gjort varje gång jag haft någon kull. Men de är extra viktigt om man har med en diva att göra med 
Hon förmedlar å de tydligaste att hon vill att jag ska byta tidningar och torka bädden. Nu kan ni säkert undra: Och hur i allsindar kan jag veta att hon vill de.
Jo, de fick jag reda på när Candy valpade. Min kära och mycket nära vän Anna var ju här under valpningen. Och hon såg vilken kontakt jag har med Candy.
Okej, de har andra sagt också. Men nu märkte Anna hur vi pratar med varandra. De kan räcka med en blick från Candy o jag pratar med henne och märker vad hon reagerar på. Då går jag efter de. Och till kanske 90% märker jag hur nöjd hon blir när jag gör de jag tror hon vill. Och de kan väl alla hundägare märka ifall era hundar är nöjda eller ej 
När vi går in i rummet nu, så ligger Candy där i lugn o ro med de små. Några små kanske sover och några kan ligga o dia. Vi skojade igår att vi får nog skaffa öronproppar till valparna, för nu drar Candy STORA stockar
Men jag sa att de ska ju vänjas vid alla miljöer och oljud. För de är verkligen oljud när hon snarkar hahaha.
Jag håller ju på med valparna redan från första dagen. Men märkte ju att hon blev lite orolig i början. Hon studerar ju mig självklart när jag tar upp någon idag. Men hon vet nu att jag lämnar tillbaka valpen. Så hon kommer in i rollen som mamma för varje dag.
Och som sååå många mammor så sköter hon om de små helt otroligt fint. Hon är i rummet hela tiden och lämnar bara hagen för att äta, dricka eller gå ut. Sedan om klockan är tre på natten eller elva på förmiddagen när hon vill ut spelar ingen roll för henne. Så är de bara till att gå ut med henne. De är ingen idé att kalla på henne o få med henne ut när vi ändå tar ut Linus. Nä, se ni. Jag säger till när jag vill de ena eller andra
De första dagarna kollade jag in (ifall jag var utanför rummet) så fort jag hörde någon valp vara mer högljudd än normalt. Eller om de va en valp som låter väldigt länge. De kan också vara mitt i natten eller på dagen. Så även om de är lugnt i de stora hela, så är de passning dygnet runt. Nu var de ju ett bra tag sedan som jag hade ett helt gäng med valpar, men jag tycker dessa behöver mer passning o hjälp än vad jag brukar behöva ge.
Men de kan vara mitt minnet som sviker mig också.
Candy är ju ganska smart också, för hon lärde sig fort att jag kollade till de små bara de lät. Men nu när jag lärt känna igen vilket ljud jag behöver ingripa vid, så tittar Candy på mig och menar på: Gör något då..........den låter ju. Men när jag ignorerar valpen, då tar Candy hand om den själv, men under protester
Ja, jag gör nog för mycket med denna kullen och med Candy. Men jag är så otroligt glad över dessa små varelser. Dem är så efterlängtade för mig. Jag sa ju under hela Candys dräktighet att jag tror på valpar när jag ser dem. Och även om jag både kunde se, höra och känna dem så sa jag samma ändå. Jag tror på valpar när jag ser dem.
Ärligt talat, de satt så rotat i mig, så de är först idag som jag tagit in att de blev valpar. De kan hända saker med valparna nu också, men nu är de hos mig iaf. Jag har inget scenario för om jag förlorar valparna i detta stadiet.
Men mina tvivel och förberedelser gick så långt innan Candy valpade att jag kollade ut vilken ras jag skulle föda upp istället för cavailerer om något gick galet med Candys valpar. Och de är ju ganska otroligt att utav alla raser som finns hos SKK, så var de bara två jag kunde tänka mig välja på. Nu kommer jag hålla er på halster, för vilka de var håller jag för mig själv. Jag kommer ju köpa in en ras till. Men de är ingen ras man kan avla på i den utsträckningen som cavalierer. Jag kommer ha den andra rasen i avel också. Men den ska få göra mer än bara gå i vänster varv 
Även om jag bara vill vara inne hos de små, så fick jag faktiskt gjort lite i huset idag. För mig var de stort att bara sitta i köket o läsa en tidning, när valparna är där uppe. Jag brukar ju ha radion på när jag är i köket. Men de tycker jag är för mycket än så länge. För skulle Candy påkalla min uppmärksamhet eller valparna behöva hjälp, då överröstar radion deras ljud så jag missar deras "kall".
Men utöver att läsa en tidning, har jag faktiskt röjt och rensat lite också. De blev inga långa stunder, men träsmaken efter att bara sitta hela tiden har nog tagit över viljan att studera de små. Så både jag och Candy har stabilicerat oss i våra nya roller. Om jag gör något imorgon återstår att se.
2016-10-13 16:37 | 0 kommentarer | Hundar