Ja, det kan bli så att jag sätter fart med bloggandet igen. Idag känner jag för att skriva iaf.
Men idag har det varit debut för något jag verkligen gillar. Resultatet kan man väl visserligen diskutera. För det va nog mer köra över mossa och jämna till tuvor än att klippa gräs. Men att konka runt på den där, som vi säger, lilletraktorn är som avkoppling för mig. Det är något jag aldrig tröttnat på och kan sitta där och göra nytta utan att det tar för mycket energi från mig.
Men att komma dit just första gången för året tog sin tid denna gången. Bara att få igång maskinen krävde tålamod. Batteriet hade allt annat än någon energi i. När det va tillräckligt för att starta så tog det snabbt slut igen, så laddaren fick stå till tjänst både natt och dag.
Sedan va det nästa projekt. Själva klippaggregatet i sig. Vi visste redan att ett fäste till knivarna va kass och behövde köpas nytt. Vi va ute i god till och beställde. Fick hem det och skruvade ihop det. Då kom nästa smäll. Ett drivhjul hade inga kuggar kvar i centrum, utan snurrade bara runt. Tillbaka för att beställa de också.
Men för att förbättre hela maskinen så vässade L-E bladen innan allt sattes ihop. Och med tanke på hur mycket han behövde ta i för att skruva ihop allt, så är jag glad att jag slapp göra det. Han fick ihop det med lite manke mang. Att sedan få på aggregatet på själva maskinen va en barnlek i jämförelse med att skruva fast knivarna. För med gemensamma krafter blev det riktigt bra. När det sitter på nu, så känns det som att det suttit fel förut. För jäklar vad stabilt det blev denna gången 
Kan säga att det tog inte lång tid efter att allt va ihop förrän jag satt i sadeln och körde runt på måfå och klippte 
Men efter vi klippte senast förra året så har vi ju satt upp staket och stängsel runt baksidan, med tillhörande grindar. Och jag va ju bara tvungen att kolla om jag kom igenom grinden nu. Jag har kört igenom grinden utan aggregatet på, men det är ju nåååågot bredare än själva maskinen. Kan meddela att jag kom igenom, fast jag fick vinkla upp "utblåset" för gräset bara.
Det är ganska spännande att klippa gräset på detta stället kan jag säga. För Candy vill gärna åka med när jag kör. Då sitter hon mellan mina ben och Assi tycker jag ska sluta innan jag börjar, så hon blir som en tok när jag stänger av och rusar fram till mig. Star och Money bryr sig inte mycket. Men visst blir de glada när jag kommer upp på altanen när jag klippt klart.
Och för att fortsätta på hundreaktioner. Så lät vi Money vara med oss på gårdsplanen när vi grejade och mekade. Han har ju en väldigt skön livsfilosofi. Han går och kommer som han vill, som den Evert Taube han är. Han går och lullar och äter lite gräs, lyfter benet där han behagar, tar sig en sväng på tomten, märker att han är en bit ifrån oss och rusar tillbaka, glad i hågen. Men han håller sig alltid på tomten och vill vara där vi är.
Men idag tog det tydligen längre tid för oss än vad han orkade strosa. Så han tog sin mammas plats när hon tycker att hon är nöjd. Så han förpassade sig till att lägga sig på översta trappsteget upp till altanen. Det va förståss inget som gick mitt öga förbi när jag ett av tillfällerna som jag kollade till honom, var han va.
Kan ju säga att han bjöd verkligen upp till något av årets vackraste kort jag tagit i år. Och då har det ändå blivit x antal kort jag tagit. Eller vad säger ni, visst gör han sig bra på bild 

2020-04-26 18:12 | 0 kommentarer | Hundar