Helec's Kennel

De kanske är lite motsägelsefullt att skriva om uppfödarutbildning nu, med tanke på vad jag skrev i min förra blogg. Men skulle jag mot all förmodan sluta med cavalierer så kommer jag inte sluta med uppfödning. De var länge sedan nu, men jag har ju skrivit tidigare om vilken ras jag kommer satsa på utöver cavalierer.

Sedan dess har jag gått med i deras rasklubb, så jag får info o tidningen om rasen. Jag kommer ju satsa på att ställa Candy i år och på de ställen som jag kan, kommer jag även kolla på när barbet ställs. Oftast går de inte på samma dag, vilket är en fördel. Då kan jag koncentrera mig på Candy den dagen jag ska ställa henne o koncentrera mig på barbet när den går.

Några av mina vänner som känner till barbet har tipsat mig om att redan nu ställa mig i kö för en valp. O de är inte utan att de kan vara aktuellt. Okej, jag vill ju ha mer koll på linjer och annat på hundarna, innan jag ställer upp mig i någon kö. De är ju inte ens säkert att uppfödaren har någon väntelista, de är inte alla som har. Men de får jag ju reda på.

Oavsett vilken eller vilka raser jag föder upp så vill jag lära mig så mycket som möjligt om de. Så jag har börjat gå uppfödarutbildning. Jag gick för några år sedan, men jag gick inte klart den, för de kom annat emellan. Men som av en slump läste jag på facebook en som frågade om utbildningen. Då rekommenderade jag och tipsade om den som hålls i Fjärås.

Då passade jag på att anmäla mig till den också. Jag har inte lagt många minuter på att kolla konceptet på utbildningen, för de vet jag ju redan då jag gått innan. Böckerna behöver jag inte tänka på heller, för dem köpte jag förra gången. Jag anmälde mig till kursen, jag fick info via mail och jag läste. Så igår va de första tillfället.

Glad i hågen tog jag med mig gällande bok och åkte till kursen. Men de blev lite smolk i bägaren när jag kom på plats. Där lägger den ena efter den andra upp en helt annan bok än den jag har med mig. Jaja, tänkte jag, de är väl bara en reviderad upplaga, så jag kan nog ha min lilla bok. Men ack, nej. Nu va de en helt ny bok, de är bara en bok över huvud taget, istället för sju förut.

I pausen, när vi fikade så sa jag till Berith att jag har läst mailet lite slarvigt. För jag TRODDE ju de va samma som förra gången. Kan tala om att Berith höll med mig hihihi

Så väl hemma, va de bara att beställa den nya boken. Nu ser jag fram med förtjusning att gå utbildningen. Vad de verkar som så är denna inte lika lång som den förra va. Då va de sju böcker och varje bok tog fem tillfällen. Nu är de 18 tillfällen totalt.

Så även om de inte ingår i utbildningen så lärde jag mig något nytt utav detta. Att faktiskt läsa vad som står och inte ta förgivet, för jag vet och jag kan.
Även om man varit med förr, så kan man inte allt

2016-02-03 07:40 | 0 kommentarer | Hundar

De borde jag lärt mig vid detta laget. Jag har sagt så många aldrig men likväl har jag ändrat mig flera gånger och gjort just de jag ALDRIG skulle göra. Jag skulle aldrig ta över en vuxen hund, jag skulle aldrig ha tikar, jag skulle aldrig ha långhåriga hundar, jag skulle aldrig ha uppfödning, jag skulle aldrig ha en automatväxlad bil osv osv.

Men av alla dem aldrig, så är de just de jag har. Jag har tagit över vuxna hundar, jag har tikar, jag har långhåriga hundar, jag har uppfödning och jag har en automatväxlad bil.

De aldrig som jag kanske kommer bryta nu är uppfödning av cavalierer. Jag har sagt att jag lär aldrig sluta med cavalierer. Men nu har jag faktiskt bestämt att skulle jag få motgångar även med Candy. Då lägger jag ner uppfödning av rasen. De har ju inte bara gått troll i min uppfödning (om man nu kan säga de efter alla motgångar, att jag bedriver uppfödning) de är en förbannelse som ligger över oss.

För ett tag sedan va jag inne på att köpa in en tik. Men de kommer jag inte göra så länge jag inte vet hur de kommer gå för Candy. För köper jag in hundar är de ju för att ha i avel. Och ska jag inte fortsätta så har jag inte kvar "alla" hundar. Känner inte att de är rätt mot den kennel jag köper hund utav isf. Okej, de är ju sällskapshundar vi säljer o köper, men jag köper ju isf för att ha på utställning och föra deras arbete vidare och visa upp vad de har fått fram.

Ska jag då köpa in en hund i tro från den uppfödaren att jag ska göra allt detta o sedan ett halvår senare slutar med rasen. Då sitter jag ju här, dels tvivlar på mitt eget beslut, ska jag fortsätta iaf eller ska jag sluta med rasen. Dessutom känna ansvaret från den uppfödaren att infria deras förhoppningar om avkommor o meriter på "deras" hund.

Och som sista orsak. Vi har inte plats eller tid att ha hundar som inte är i avel. Så då blir de ytterligare en separation jag måste gå igenom med att placera om hunden/hundarna. Jag har ju insett att Linus inte kommer få ner sin andra kula och jag har ångest och problem med de redan att vi inte kommer ha honom kvar hemma. De är redan bestämt vart han ska o jag VET att han kommer få de jättebra där, han kommer dessutom inte åka långt härifrån o jag kommer få träffa honom ofta. Men de gör såååååå ont iaf.
Vi har visserligen kvar Ludde. Men den hunden klarar varken jag eller L-E av att placera om. De va faktiskt från vår allra första egna kull. Så han kommer få gå här så länge han lever. DÄR står jag fast vid mitt aldrig. Vi kommer aldrig placera om Ludde.

Nu vilar de ett tungt ok på Candy hur vår framtid kommer bli med cavalierer. Hon löper ju nu och hon har ett helt normalt löp, så de ser ju ljust ut. Men jag har sett många ljus i mitt arbete som slocknat. Och jag har nästan desperat försökt tända ljuset igen, men ack nej, de har slocknat långt innan stearinet tagit slut.

Känner att linan symboliserar mitt arbete med hundarna.
Klart från början, sedan försvinner de ut i ett suddigt ovetande.

2016-02-01 09:06 | 2 kommentarer | Hundar